På tal om att jag nyss utnämt folk till "kärringar mot strömmen" fast i den benämningen som "stoppkoner" och "farthinder."
Vad jag kanske någonstans ville påvisa var att ingenting är statiskt, att människor förändras och så vidare.... Du vet, jag tänkte på Thoreau när han säger "Things never change, people do."
Så sitter man här... Och börjar fundera på en vän jag kände för många år sedan, googlar hennes namn och jävlar i min låda, jag ska säga att Ulvstrumpan här blev lite skakad och förvånad.
Denna milda dam, som jag kände när jag var ett ogräs, denna milda kvinna som aldrig gjorde ett djur förnär ägnar sig numera åt vildsvinsjakt!
Skakad men inte rörd så inser jag raskt att nu är det jag som sitter som en stoppkon mitt i strömmen och tänker "Men hur gick det här till!?"
Detta måste utredas raskt, jag menar, jag har ett stort intresse för vildsvin själv, i den meningen att jag gör allt jag kan för att undvika dem när jag är ute i skog och mark.
Jag upptäckte också att man kan skicka nallebud (!) till folk man känner, härmed ska jag skicka en liten söt nalle (undrar om det går att få en vildsvins-nalle?) till damen ifråga och höra mig för i vilka skogar hon bränner fram och jagar vildsvin.
Ja, jäklar, vem trodde det?
Inte jag.
2 kommentarer:
Grrr grrr grrrrr, jag muttrar över dom där jävla tjänstemannasvinen (och deras chefer), pappersvändare som man skulle stoppa i en avfallskvarn. De är samhällets tarmvred och kostar oss skattebetalare enorma summor när de skövlar människoliv för att de är så odugliga.
Och det tråkiga är att de blir befodrade och får bonusar för att de förstör och skövlar värden i vårt i samhälle.
Usch.
Jag håller med, det är helt sanslöst hur det går till, och var bristen på empati tog vägen, det otäcka är med att det finns så lite att göra för att påverka. Det är som att slåss mot väderkvarnar.
Jag morrar jag med.
Skicka en kommentar