måndag 3 mars 2008

Kan jag skylla på mina anförvanter?

En av mina vänner brukar skåda rakt ut i det blå och säga "Oro är räntan vi betalar för saker som kanske aldrig händer."

Mycket bra uttryck, men är det lätt att leva efter det?

Det är ungefär lika lätt att leva efter "Genväg är alltid senväg", trots att jag vet att genvägar alltid leder mig längre bort så väljer jag alltid dem.
Som när jag är i skogen, ser jag en väg som jag "tror" är närmare så väljer jag givetvis den.
Givetvis leder det till att jag kommer hem fyrtio minuter senare, svärande med granris i håret, eftersom vägen jag tog plötsligt blev en stig, som sedan blev en ko-stig och sedan inte var mer än en skuggning i blåbärsriset.
Men, hindrar det ordspråket mig från att göra samma misstag nästa gång?
Knappast.
Nån gång måste jag ju få rätt och hitta en riktig genväg.

Eller "Morgonstund har guld i mund."
Visst, hörru... Har man det morgonhumör som jag har så har morgonstund absolut ingen smak alls, den är bara en källa till obehag och irritation tills jag fått mitt så välbehövliga kaffe.
Sedan kan man ju i och för sig undra varför jag envisas med att alltid gå upp mellan sju och åtta eftersom jag är så avogt inställd till morgnar.
Jag har ingen aning, jag antar att jag inser det meningslösa med att skjuta upp obehaget med morgonen, lika bra att gå upp och morra mot himlen och få på kaffehurran illa kvickt.

Förresten, jag undrar var det kommer ifrån, mitt dåliga morgonhumör?
Har någon anförvant till mig vaknat upp en tidig stenåldersmorgon, öppnat ögonen och sett rakt in i en sabeltandad tigers klarblå ögon?
Det skulle ju kunna få vem som helst att tappa humöret.
Eller var min anförvant en sömngångare, gick och la sig i grottan och vaknade upp fem kilometer från de andra byborna så att han fick traska barfota över stock och sten?
Varje morgon dessutom...
Och sedan fick han eller hon vandra de fem kilometerna över stock och sten och granbarr, barfota för att sedan komma till grottan och se att de andra redan ätit sin frukost och inte lämnat något över till honom eller henne?
Det skulle ju också förklara varför jag är hungrig som en varg när jag vaknar.
Hmm..

Inga kommentarer: