fredag 13 mars 2009

"Hon är lite lik dig..."

Det som sysselsatte mina tankar mest var en kommentar som vännen sa...
"Där bor hon, vi brukar ta en fika ibland, men vi är inte jättenära..." så tystnade hon och tittade på mig, "Men jag tänker nu att ni kanske kunde bli riktigt goda vänner.. Hon är lite lik dig..."
"Jaha?"
"Hon läser mycket, massor faktiskt.."
"Jaha?" sa jag och tänkte för mig själv att det är tyvärr ingen garanti för att komma överens med människor, det finns folk som läst så mycket så att det bokstavligen sprutar citat ur dem men frågar man lite så visar det sig att de faller under kategorin "Läst men inte förstått." eller också envisas de med att läsa böcker som jag inte tycker om.
Eller också så läser jag böcker som de inte tycker om. Eller också har vi läst samma böcker och tycker så tvärtemot varandra att vi inte kan diskutera boken ens...

Eller också så är de baksidespärmsläsare och har bara en luftig uppfattning om böcker i gemen, eller också är de trendputtar som bara läser det senaste, eller också gravallvarliga läsare som inte skulle ta i en nöjesbok ens med tång och grillvante. Eller också så läser de jämt och ska diskutera vad de läst jämt. Eller också har jag läst något och de vill inte diskutera.
Möjligheterna är oändliga.

Men tillbaks till vännen.
"Ja," fortsatte hon, "hon är bestämd av sig, lite tvär mot folk som hon inte gillar."
"Precis som jag, menar du?" sa jag.
"Ja. Precis."

Härligt att höra. Jag är en bestämd och tvär person. Jag som tycker jag är mild som en vårblomma i vårens första solgass. Nu känner jag mig mer som en timmerstock.
Tvär. Och bestämd.
Men okay.
Hon har nog rätt.
Så vi får se. Tydligen har jag en liknande människa boende nära inpå mig.
Vi kan sitta i trädgården och vara tvära och bestämda mot varandra.
Det kan bli intressant.

2 kommentarer:

Baronessan sa...

Ibland tycker jag att det vore intressant att veta hur folk uppfattar en. Ibland tycker jag inte det. Jag tror att det är sällsynt att man uppfattas av andra som man uppfattar sig själv. Jag är också som en vårblomma, men jag vet att mina ironier kan verka vassa ibland. Jag skämtar ju bara. Alla fattar inte skämt. Tvär tycker jag inte att jag är men kan säkert uppfattas som det eftersom jag har svårt att låtsas för folk som jag inte gillar. Du vet, den där lismande inställsamheten som sedan blir skitprat bakom ryggen. Men vem är jag att tala - en snart fullfjädrad idiot. Glad fredag!

Le Loup sa...

Hej Baronessan,
det är nog så att hur andra tycker man är och hur man själv vet att man är skiljer sig åt. Ibland träffar folk helt rätt när de beskriver mig, men ibland undrar jag om de sett mig överhuvudtaget...
Jag tror det är samma här, jag kan vara ironisk och ibland så blir det helt galet, hm, det här med tvär, det är sådan jag är med. Tycker jag inte om folk så märks det, jag kan inte låtsas, så visst, tvär kanske till en viss del. Lismande har jag aldrig kunnat med, det går helt bort.
Och på tal om det, fullfjädrad idiot, så skulle jag kunna beskriva mig själv också, glad helg :)