En dag ska jag komma i kapp. Och förbi.

...För övrigt var min syster här i helgen. Vi hade sanslöst roligt och ja, det kommer att komma ett kort på henne, för det har jag lov till!
Det enda problemet är att jag själv är med på samma kort och ser som vanligt inte riktigt nykter ut, jag menar, jag ser inte ut som mig själv.
Vi ska se om jag kan tvätta bort tvättbjörnsleendet från mig eller kanske bara sätta en käck hatt över ansiktet, man kan ju göra så mycket med fotomontage har jag hört. Nu ska jag bara lära mig det också och så kan vi se fram emot ett kort nästa århundrade. För vi har ju inte bråttom på den här bloggen.


Och! Jag har fått nya läsare, har jag sett, välkomna hit, det är inte någon som helst brist på hyfs att jag inte uppmärksammat er tidigare, jag är bara som vanligt efter min tid.
En dag ska jag komma i kapp tiden. Och förbi.
Tänk vad ni alla ska bli förvånade när jag är det. (och nej, vi funderar inte på hur det skulle se ut. Jag blir yr i huvudet bara av att försöka klura ut det själv.)