Jag tänker på James Lipton, ni vet han som intervjuar i "Inside the Actors Studio",
han kör ju alltid några frågor som är baserade på Pivots frågor...
"De frågorna vill jag också ha" tänkte jag för mig själv, men risken att James Lipton dimper ner här på Östgötaslätten och sedan letar man ur huse för hitta mig är lika med risken att riskakor kommer att börja falla ner från himlen så jag frågar väl mig själv då...
Å tredje sidan, varför just riskakor, tänker jag, eftersom riskakor är något av det tråkigaste jag vet, vem fan blir glad av riskakor egentligen?
De smakar som att sitta och tugga på någons begagnade skosulor, sedan får de proppa i hur mycket artificiella smaker de vill, det är helt enkelt inte gott!
Hm. Ja. Jag vet. Tillbaks till ämnet innan jag eldar upp mig över riskakorna ytterligare.
Så. Jag översatte lite hastigt och lustigt och sedan frågade jag mig...
Vilket är ditt favoritord?
Först tänker jag, lavendel, sedan tänker jag, själ, sedan tänker jag varg, det är kraftfullt och vilt, sedan tänker jag att det är omöjligt med ett ord.
Vilket ord tycker du minst om?
Byråkrati.
Vad går du igång på, kreativt, spirituellt eller känslomässigt?
Eld, tänker jag direkt, både sådan eld i människor som brinner, eld i kakelugnar och vedspisar och eld i tanke och själ.
Vad får dig att tända av?
Korrekthet. Stela leenden och blickar som flackar. Humorlöshet. Folk som säger "Så här är det!" är ett säkert kort för att få mig att börja leta efter maskros- och timoteifolk.
Vilket är ditt favoritsvärord?
Fan! Det kan sägas på så många sätt. Långsamt: Faaan... Utdraget:Ffffffaaaaaannnn.
Hetsigt: Fan!"
Vilket ljud älskar du?
Havet.
Vilket yrke utom ditt eget skulle du vilja pröva?
Hmm, jag skulle vilja ha ett fik där jag härskade obehärskat över både kakor och gäster,
folk med tråkig attityd skulle få sitta längst bort vid myrstackarna under tallarna medan de trevliga skulle få sitta i syrenbersåerna och få gratis biskvier hur mycket de ville.
Sedan skulle jag ha minst en trubadur varje kväll och vi skulle ha en lägereld där de besökande skulle bli sittande till långt in på kvällen, tills de vandrade in på tältplatsen, (som jag givetvis basade över också) för att återkomma nästa morgon för mina gigantiska frukostmackor med te och kaffe i obegränsad mängd. Det skulle jag trivas med..
Vilket yrke skulle du inte vilja ha?
Byråkrat.
Om himlen finns, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten?
Där är ju du!!! och ett gapskratt...
Så där ja.
För övrigt, jag vill gärna höra dina svar också...
Hmm, titeln där uppe, "Vem fan blir glad av riskakor..."
Om någon vet någon som blir det, så tala gärna om det för mig, jag kan ju trots allt ha fel och det kan finnas någon rackarns god riskaka därute som skulle liva upp t.o.m. mig...
10 kommentarer:
Mina barn älskar riskakor. Ekologiska med salt. Egentligen inget spännande alls - utom konsistensen. Lite seg. Lite krispig. Lite torr. Och så låter de så gott när man tuggar. (Ja, du hör nog att även jag gillar riskakor faktiskt. Men jag tycker att de vinner mycket på att ätas med färskost och nyklippt krasse...)
Go kväll
/Monica
Riskakor äts när inget annat finns men då med pålägg. Min brorson på 10 år älskar riskakor. Så nu vet du! Nu ska jag ta mig an dina frågor :)
Härligt det där tänket med fiket. Undrar om man skulle få en plats bland syrenerna?
Jag blir så sant som jag heter Fimpen glad av riskakor! Det ska va med smör och saltgurka på osså ska det vara kaffe till, mmmmm :o) Vanebildande gott. Jag va helt possessed av dessa för några år sen, vettja!
Hej Monica, Baronessan och Fimpen,
jag får väl erkänna att tydligen finns det sätt att äta riskakor så att de är till glädje.
Lite smått förvånad är jag, för jag har aldrig ens tänkt tanken på att ha något som helst pålägg på riskakorna, och jag tänker det är kanske därför jag upplevt dem som så förbålt tråkiga.
Vidare, självklart Baronessan skulle du sitta i syrenbersån!:)
Riskakor med ostsmak är vanebildande. MEN man får gult ludd runt munnen och är inte så snygg efteråt!
I övrigt tycker jag att testet är bra men James Lipton är en konstig prick!!! men jag måste göra testet jag me' :D
Det där fiket verkar för övrigt fantastiskt!
Hej Ika,
nu när jag läst reaktionerna på riskakorna så börjar jag misstänka att jag måste testa; dels riskakor med pålägg och med ostsmak (för de har helt gått mig förbi) och se om jag kan ompröva mitt uttalande och kanske t o m bli lite glad själv av riskakor :)
Ja, visst är James Lipton konstig!? Jag tycker han är helskön på något mysko sätt, jag kan inte sätta fingret på vad det är med honom, men han är konstig, ser fram mot att läsa ditt resultat.
Och jupp, jag tror fiket skulle kunna vara fantastiskt om det funnes :)
Mina ungar var riskaksberoende i flera år - fast varför inte, egentligen? Tror hur som helst att dom föråt sig på dom, för nu är det stillestånd på den fronten, även för dom med ostsmak.
Hej Klimakteriehäxan,
det är tydligt att det finns fler anhängare av riskakor än jag någonsin trott:)
Och, ja, varför inte egentligen, jag kommer att tänka på när jag var barn älskade jag Vårgårdas puffade ris,(vilket egentligen inte kan vara så annorlunda mot riskakor...)
jag brukade blanda det med choklad och föråt mig givetvis på det också. Nu funderar jag på om jag kanske inte skulle testa det igen, det var många år sedan.
Skicka en kommentar