onsdag 5 april 2017

Men du.... Minns du?

Igår postade jag några av mina trägalgar på fb, jag byter ut alla mina plastgalgar mot trä och jag skrev väl något om att det är så kul att se de här gamla firmanamnen, sedan fick jag se mina vänners galgar också och jag blir så nostalgisk.
Det var andra tider då, man gick inte ut och köpte en massa kläder hela tiden och slet och slängde som då.
Även en trägalge ägnades omsorg i utförandet...

Sista tiden har jag tänkt mycket bakåt och imorse när jag var ute så mindes jag Jane Hellens shampoo, det doftade så mycket men jag minns inte av vad. Var det äpple? Jag vet att vi var på landet och någon sa att det var ett helvete med alla mygg men det verkade som att jag var den enda som inte var störd av dem.... Och så sniffade de i luften och flinade och sa 'Jag undrar varför....'

Och nötcreme... På den tiden vågade jag inte ens drömma om storpack av nötcreme, den där lilla plastpåsen med nötcreme var ganska dyr och den praktiskt taget dammsögs för att få ut allt. Nutella ska vi inte tala om, små plastförpackningar som skrapades rena minutiöst med den lilla plastspaden...

Ettöres godisar, smakade fan vill jag minnas, någon slags jolmig lakritssmak med strösocker på, men jag köpte dem ändå som utfyllnad ibland.

Gamla telefonkiosker med trägaller, som vi vände uppochner för att ibland hitta tillochmed enkronor! 
Snabb galopp till kiosken!

Och kioskerna... Då var man inte välkommen in och jag minns att jag stod där med min peng i min hårt knutna hand och valde, 'En sån. En sån. Och en sån. Hur mycket har jag kvar? Jaha, en sån också då.'
Hade man otur så var det en grinig gubbe eller tant som inte alls förstod hur viktig transaktionen var för ett barn.

Och godiset var i glasburkar som öppnades upp och sedan transporterades till små godispåsar i papper. Det fanns en större variant av de här påsarna, när jag hade mer än en peng och kunde nästan fylla en stor, då var det fest!

När jag var sjutton, arton så jobbade jag i kiosk, nära två skolor. Jag lät kidsen välja hur länge som helst. Jag mindes, vet du. Och jag minns än...

4 kommentarer:

Ursula sa...

Ack, kära Shirouz, vi tycks ha levt samma barndom! :-)
Jane Hellen minns jag, och Yaxa-annonserna, och Oscaria-reklamen "Se på Edra skor - andra gör det". Och, förstås, den ljuvligt goda nötcremen!
Och smågodiset, som man köpte just som du skriver: en sådan, och en sådan, och tre av de där, och...
Och telefonkioskerna - rena guldgruvan, ibland! När man lyfte på tätrallarn kunde det blänka från ganska många slantar...
Dessutom minns jag när min åtta år äldre syster skickade mig till kondiset för att köpa fem lösa Bill - hon rökte, fastän hon bara var 15 år... Nu har hon blivit 78 fyllda.
Ack ja, vad går inte dagens barn miste om...

Shirouz sa...

Hej Ursula,
åh, Yaxa!!!! Jag hade glömt dem :) Och Oscaria! Jag köpte nästan alla mina vinterstövlar där.
Ja, telefonkioskerna var som gömda skatter och jag kunde inte begripa hur folk bara kunde strunta i pengarna som de tappade där men jag var givetvis själaglad att de gjorde det.
Lösa cigaretter fanns ju med och minns du chokladcigaretterna? Åh, vilka tider det var! En vän till mig på facebook postade gb-planscherna som fanns, det var mycket återseendets glädje där med.

Ja, jag tror faktiskt att de gör det, för att inte tala om alla sociala medier nu, ibland känns det som att klättra i träd, kurragömma och bollen har blivit bortglömd. Eller Röda/Vita Rosen.

Ursula S. sa...

Hej, kära Shirouz!
Varje dag går jag in här för att se om du skrivit något nytt inlägg, eller besvarat kommentarer - jag saknar dig! Hoppas allt väl med dig, och att du snart uppdaterar.
Kram!

Shirouz sa...

Hej Ursula :)
Nu är jag äntligen här, det har varit lite stressigt här så jag har inte kommit så långt som hit, allt är väl här och jag dyker upp snart igen,hoppas allt är väl med dig, ha det gott,kram :)