onsdag 5 april 2017

Men du.... Minns du?

Igår postade jag några av mina trägalgar på fb, jag byter ut alla mina plastgalgar mot trä och jag skrev väl något om att det är så kul att se de här gamla firmanamnen, sedan fick jag se mina vänners galgar också och jag blir så nostalgisk.
Det var andra tider då, man gick inte ut och köpte en massa kläder hela tiden och slet och slängde som då.
Även en trägalge ägnades omsorg i utförandet...

Sista tiden har jag tänkt mycket bakåt och imorse när jag var ute så mindes jag Jane Hellens shampoo, det doftade så mycket men jag minns inte av vad. Var det äpple? Jag vet att vi var på landet och någon sa att det var ett helvete med alla mygg men det verkade som att jag var den enda som inte var störd av dem.... Och så sniffade de i luften och flinade och sa 'Jag undrar varför....'

Och nötcreme... På den tiden vågade jag inte ens drömma om storpack av nötcreme, den där lilla plastpåsen med nötcreme var ganska dyr och den praktiskt taget dammsögs för att få ut allt. Nutella ska vi inte tala om, små plastförpackningar som skrapades rena minutiöst med den lilla plastspaden...

Ettöres godisar, smakade fan vill jag minnas, någon slags jolmig lakritssmak med strösocker på, men jag köpte dem ändå som utfyllnad ibland.

Gamla telefonkiosker med trägaller, som vi vände uppochner för att ibland hitta tillochmed enkronor! 
Snabb galopp till kiosken!

Och kioskerna... Då var man inte välkommen in och jag minns att jag stod där med min peng i min hårt knutna hand och valde, 'En sån. En sån. Och en sån. Hur mycket har jag kvar? Jaha, en sån också då.'
Hade man otur så var det en grinig gubbe eller tant som inte alls förstod hur viktig transaktionen var för ett barn.

Och godiset var i glasburkar som öppnades upp och sedan transporterades till små godispåsar i papper. Det fanns en större variant av de här påsarna, när jag hade mer än en peng och kunde nästan fylla en stor, då var det fest!

När jag var sjutton, arton så jobbade jag i kiosk, nära två skolor. Jag lät kidsen välja hur länge som helst. Jag mindes, vet du. Och jag minns än...

Inga kommentarer: