söndag 1 februari 2015

Jag har så många relationer.

Jag är inne igen. En trendsetter.
Det händer med ojämna mellanrum, sist var det när alla skulle ha scarfar. Jag har burit mina sedan jag gick i kolt. Nästan.
Helt plötsligt översvämmades världen runt mig av folk i scarfar och schalar.
Dock var vi få som hade vad som kallas 'vintage' eller som jag säger 'gammalt så in i helvete'.

Nu är stenar och bark inne. Inte att sätta på sig men lugn, det kommer nog också. Nej, i hemmet. Orange är också en färg som kommer, läste jag. Hur nu färger gör för att komma. Knackar på och säger 'Nu är jag här.'
Orange har jag i köket för det tycker mitt kök om. Det blir en varm atmosfär när man slåss med stekpannan vid spisen.

Men. Stenar och bark. 
Nu kanske du tror att det bara är att gå ut och plocka ett gäng stenar och stå nedanför ett träd och vänta på att barken ska ramla av.
Icke. Sa trendoraklet.

Saken är den, *smått docerande ton* att man måste ha en relation till sina stenar. Om man inte kan titta på en sten och tänka 'Åh, det var där, ja!' eller 'Jaa, den där, den hittade jag när vi stod och hade soppatorsk någonstans neråt kusten efter att vi varit på Lundells gig i Halmstad, då en av mina vänner sov sig igenom hela konserten liggande på mitt i publikhavet, en spelning som jag har för mig kom till efter att Lundell ställt in en spelning och sagt att en inställd spelning är också en inställd spelning. Vilket han har rätt i.'

Eller 'Den där kommer från Österlen, när vi var där och det bara regnade och blåste och himlen var helt magnifik, blågrååskmörk dynamit.'

Eller 'Den där, från Århus, flinta när den är som bäst. Svart och vit och vass. Skulle kunna användas som redskap. Imponerande.'

Eller barken, som kommer från ett träd som är mycket gammalt och sett mer människor än vad du och jag någonsin kommer att se. Sett mer väder än vi kommer att se...

Du fattar, va? Man har så många relationer liggande överallt i lägenheten. Eller kanske ska vi kalla det minnen. Stenfasta minnen och barklena sådana.
Så. Så 'enkelt' är det att skaffa rätt sten.
Ut och skaffa minnen.
Annars blir det bara en hög med sten som inte gör någon glad. 
Tro mig.

4 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Den trenden ska jag akta mig för. Har tillräckligt med skräp här hemma ändå.

Shirouz sa...

Hej Kalle Byx,
jaa, det är märkligt hur mycket man har, en del säger att man inte märker det förrän man ska flytta, men det håller jag inte med om riktigt :D

Baronessan sa...

Jag har stenar. Med minnen. Eller rättare sagt... dom borde ha med sig minnen men jag minns ju så uselt.

Shirouz sa...

Hej Baronessan. Jag har ju det med, men det märkliga är att nu när jag blir äldre verkar jag minnas mer och mer från förr, men vad som hände igår... Det vete tusan. :D