onsdag 4 juni 2014

'Han är som han är...'

Jo, men du, en av de här grundläggande sanningarna torde väl vara att så länge man inte försöker att förändra en situation så förblir situationen densamma.
Eller hur?

Någon klok människa sa ' The definition of insanity is doing the same thing over and over again and expecting a different result' och det är väl inte mer att göra än att nicka och hålla med.

Jag har tänkt mycket på det och jag har tänkt mycket på vad någon annan klok människa sade till mig en gång; Du vet de där som är gamla, som är bittra och klagar över allt och ingenting hela tiden, de är de som aldrig tagit itu med sig själva och försökt förändra något. De är inte arga på någon annan egentligen, de är arga på sig själva.

Jag tror det också, ibland, för jag hör vänner och jag hör ibland min vilda far klaga över saker som faktiskt går att göra något åt. Men de måste börja med att göra något åt sig själva först.
Min far har två favoritklagopålar; en är en släkting vi har som är ett synnerligt knölträ om jag får säga det själv.
Hon är 'hjälpsam' på det sättet att hon gärna hjälper till. Hon hjälper till på det sättet att alla är fullt medvetna om att hon 'hjälper till' och hon 'hjälper till' på det sätt som hon tycker är bäst.
Sedan att det kanske inte blir på det sättet som den hjälpte skulle vilja, det bryr hon sig inte så mycket om.
Och ibland 'hjälper' hon till fast folk inte vill ha hjälp..



När vi pratar, min vilde far och jag så har jag sagt att han kanske kunde tala om att han inte vill ha just den hjälpen och att det retar honom att hon kliver in och tar över.
Men se, det går inte. För det skulle vara jobbigt både för honom och henne, säger han. 'Och du får inte säga något till henne heller, hon vill ju bara väl' tillägger han snabbt, för i vår familj är det jag som är bandhunden och normalt sett blir vidtalad om det gäller att hålla räfst och rättarting. Min far är den snälla människan, precis som min syster, jag antar att jag fick lite av släktens spanska eller om det var italienska temperament, åsikterna går lite isär om var mitt bandhundstemperament kommer ifrån. 

Sedan har han en vän som han ständigt klagar på, 'han gör si och han gör så, han gör inte si och han gör inte så' klagar min vilde far.
Och jag vet inte, kanske är jag lite enkelspårig men jag säger 'Men varför umgås du med någon som retar upp dig så dant?' 
Och min far säger 'Han är som han är...' och jag säger 'Men kanske är han som han är för att ingen pratat med honom om just de sakerna och gett honom en chans att tänka på det?'
'Äh, det är ingen idé' svarar min far och rycker på axlarna och så säger jag 'Men då får du ju faktiskt ha det som du har det och egentligen så börjar jag tro att du gillar lite att ha något att gnälla om, passar du dig inte blir du en jävligt gnällig gammal gubbe...'
'Det är jag redan' säger han och flinar.

Jag vet inte, men visst är det så, vi tycker om att gnälla lite men vi vill inte gunga båten vi sitter i? Det är helt ok men ibland är det bättre att ta ett riktigt stadigt gungtag och gunga hela båten så att det blir storm, tror jag.
För när för mycket tid tas upp av att inte göra någonting åt saker hur ska det kunna förändras då?

Själv är jag givetvis ofelbar. Jag gnäller aldrig. Som du just har sett och läst.
Gnäller du?

7 kommentarer:

Lippe sa...

Gnäller jag?? Nja, jag drar det nog en nivå till och förbannar. Hamnar ibland på kant med folk när jag sätter foten på relingen till deras trygghetseka och trycker till. Sedan kanske jag gnäller lite för att de blev sura ;) Fast när jag tänker lite till så inser jag att en del anser jag att det inte hjälper att skaka om och kanske jag gnäller lite då. Så....jo, jag kan nog gnälla ibland och blanda upp det med förbannelser

Shirouz sa...

Hej Lippe,
jo, det gör jag med, ibland inser man att en del faktiskt inte alls vill gunga sina båtar alls utan egentligen är ganska nöjda med att ha det som de har det, någon slags trygghetslycka i att fortsätta i gnällekan även om den inte går framåt. Jag gnäller som fan ibland och ibland så har jag rätt. Eller stryk det, jag menar; 'Jag har alltid rätt' :D

Lippe sa...

:)

Baronessan sa...

Jag blir nog mer förbannad när det trilskas, men så gnällig är jag nog inte. Jag lever numera efter dessa två val - gilla läget eller gör något åt det.

lilah sa...

Fast när det gäller a- och f-kassa och sånt elände - då är väl det enda som går att göra just gnälla va? För att ändra deras beteende går inte och att lära sig gilla det går inte heller...

Shirouz sa...

Hej Baronessan,
jag kan nog falla lätt in i gnällighet ibland, tills jag blir trött på mig själv och tänker som du att det är upp till mig. Men ibland är startsträckan lång... :)

Shirouz sa...

Hej Lilah,
sant, det är svårt att göra något annat, sedan när man haft med dem att göra en lång tid, så är det lätt att man faller in i en 'jag orkar inte, jag bryr mig inte-stämning' som definitivt inte är bra att hamna i.