fredag 4 april 2014

..man ska vara försiktig med att fräscha upp sitt minne..

Jo, men du... Vi tar lite saker i oordning som vanligt, är du med?
Först: Jag går och ser saker som inte finns här, i köket ser jag radion stå på en stol men den är inte där längre och i sovrummet ser jag klockradion stå i fönstret men den är ju inte heller där längre.

Och varje gång jag ser att jag inte ser så rycker jag till.
Det kallas vana antar jag.
Radion i köket har varit krasslig i flera år, cdn har packat ihop, kasetten funkar inte och radion spelar bara om man klämmer sladden i en byrålåda och härom dagen så välte Asta ner en blomkruka rakt ner i högtalarna så att jag tänkte 'Äntligen, nu åker den ut!' För jag är sån att om saker bara funkar så slänger jag dem inte gärna.
Eller, stryk det, jag tycker inte om att slänga saker. Punkt slut. 
Förutom när jag får slängraseri och allt åker ut. Sen tänker jag att jag hoppas att jag inte ångrar mig och kanske jag hade behövt den där stången som inte är till något om jag vill binda upp en blomma. Och så tänker jag att det finns stänger till förbannelse i affärer som säljer sådana så det är ingen idé att gråta över spilld mjölk och sen tänker jag på jackan jag lämnade till återvinningen och tänker att säkerligen kommer jag att behöva en jacka som är stor som ett tält när jag minst anar det och sen tänker jag att sådana jackor finns säkert också.
Sen slutar jag att tänka. På det i alla fall.

Annat som slagit mig, jag är SÅ nyfiken. Jag ser ju om folk läser här och jag har sett att någon har läst och läst och läst och jag tänkte för mig själv att det där borde jag göra också. Hurdan var jag och hurdan verkar jag och vad har jag gjort egentligen under de här åren, vad har jag sagt och inte sagt?
Visst undrar man? Framstår jag som en ganska trevlig (hrm) person eller som en riktig kommandora? Sanningen ligger någonstans mitt i mellan skulle jag tro. 
Men sedan blir jag lite så där 'nja, jag vet inte om jag vill läsa bakåt', det är lite skämmigt ibland, ungefär som när man hör sig själv inspelad på band och inser att man låter som en bakfull Musse Pigg när man pratar.
Samt, ibland kan man läsa saker som får en att undra om man verkligen är släkt med sig själv.
Här har jag förhoppningsvis inte skrivit så mycket om min glada ungdom som övergick i min glada tjugo-trettio-årsdom men det finns dagböcker från den tiden.
Jag läste i en av dem för ett tag sedan och där kunde jag läsa något i stil med 'Vi var i Helsingör igår, på hemvägen moonade vi folk i Helsingborg.'

Just så där stod det, bara lite konstaterande som om det var något som jag och mina vänner sysslade med till vardags och lite när som helst.
Det fick mig att sänka dagboken och utbrista "Va?! Har jag gjort det? Men vad faaaan..."

Och så garvade jag gott och tänkte att resten av dagböckerna tar jag en annan dag. Man får vara försiktig med att fräscha upp sitt minne för mycket på en gång.

4 kommentarer:

Baronessan sa...

Kassettradio! Herregud... finns det såna ord längre? Jodå, jag har en jag också. En fristående del som hör till stereon fast den är inte inkopplad. Jag har tom kassettband kvar från det ljuva 70-talet, men jag spelar dom aldrig. *suck* ljuva ungdom :)
Jag slängde mina dagböcker för ganska många år sedan. Det var så mycket kärleksträngtan så jag förmådde inte läsa skiten. Jag funderade på om jag inte gjorde annat än trånade efter långhåriga, mopedoljeinsmorda ynglingar.
Sen tänkte jag bara säga det att det här är inte någon form av stalking, även om det börjar likna det. Jag bara trivs här inne bland dina bokstäver :D

Cicki sa...

Aha, var det kanske ni som moonade för några år sedan mot badhusets fönster. Äh, förresten, det var några grabbar i 12-års åldern. Där platsar väl inte du?....:-)

Shirouz sa...

Hej Baronessan,
ja, det är ett ord man inte hör dagligdags längre, jag har mina kassettband också i garderoben, jag kan ju inte slänga dem ifall jag får ett ryck och vill höra dem igen, jag har nämligen en dubbelkassettspelare stående i ett skåp som jag inte heller kan göra av mig med ifall jag vill spela kassetterna någon gång. Eller tills jag får slängraseri nästa gång. :D
Ja, herreminje, kärleksträngtan, ja, det finns en hel del av det med i mina böcker, så mycket förspilld energi när man kunde ha använt den energin till något mer produktivt när man ändå hade den. Jag har tänkt mig att läsa varenda en och sedan ska jag bränna dem på bål. Men jag bävar lite, för jag vet inte riktigt vad mer som kan döljas där.
Och, det är gott att höra att du trivs här, då blir jag glad :)

Shirouz sa...

Hej Cicki,
nej, för en gångs skull kan jag säga att jag var helt oskyldig :D