söndag 30 mars 2014

Van Gogh, Buffys vampyrpåle och en blyg vitsippa.

Det är vad jag hittade igår..
Kommer du ihåg när man var barn och hade skattletardagar? Jag hade en sån igår.Jag föll först handlöstt för en bild av Van Gogh, du vet den där bilden från ett café, ironiskt nog så hade jag säkert trampat ut från loppisen vi var på om inte Kia hade sagt "Ska du inte ha den där?" och pekat på en snäckampel.
Jag rös tillbörligt som jag gör när jag ser snäckamplar och så letade sig ögonen vidare och uppe på väggen (jag vet, märkligt ställe att hänga tavlor på, eller hur?) så hängde Van Goghen och hjärtat tog ett skutt och jag tänkte "Men där är den ju!" för den bilden hade jag suttit och tittat på härom dagen på nätet samt att jag hade tänkt lite på Hemingways bok om när han levde i Paris samt lite på Bukowski (fast han inte har något att göra med Paris så vitt jag vet men det var något där med caféer och stjärnbeströdda nätter och så vidare...)

I alla fall, det är en STOR bild så den gick inte in i bilen så inatt har den fortfarande sovit i ett hus som är en loppis och jag kan inte låta bli att undra hur många människor den bilden har sett, semesterfirare som vandrat in och ut, barn som kinkat för att det inte finns någon glass att äta där och folk som gått in på jakt efter något bestämt och de som bara klivit in 'bara för att'.

På tal om glass, sedan svängde vi in på (eller i?) en liten affär/café och där köptes en megachokladglass som hette duga, det var lite som att komma tillbaka till barndomen, jag hade glass på fingrarna och i ansiktet när jag var färdig med den och någonstans mitt i struten så kom tanken för mig att det här var kanske lite mycket, om man betänker att vi stannade på hembageriet och har med oss varsina stora vaniljbullar (du vet dem där med strösocker på som blir som ett moln om du försöker äta och skratta samtidigt?) samt varsina stöddiga chokladbiskvier.
Sedan tänkte jag att sådana där tankar verkligen är inte är något för mig, som om det någonsin kan bli för mycket gott?

På vägen till Kias torp stötte vi på det här.


Väl i Kias torp så tog vi en promenad ner till klipporna vid sjön...

Och här är det läge att oooh-a och aaah-a samt att dunka mig i ryggen för fina bilder eftersom jag inte såg ett dugg på skärmen när jag tog korten..

Sedan fortsatte vi vår promenad och kom hit...

Frid och ro skulle man kunna säga,men jag fann också en av Buffys vampyrpålar så jag vet inte vad som kan ha utspelats här...



Vi lämnade pålen där den var, eftersom vi inte såg till några vampyrer i närområdet och fortsatte hit.


Jag tror att vi kan säga att våren är här... Eller hur?
För de som nu är oroliga för att jag inte mäktade med både biskvi och bulle, lugn, bara lugn, det gick bra. Och fanns säkerligen plats för mer, nästa gång kanske vi borde ta med en tårtbit också.
Hur som haver, en kanonfin dag igår, som avslutades med 


Ok, solen var ju inte alls så här suddig, hade du varit med hade du sett att solen sken så att det såg ut som en gyllene solbro över sjön. Så du får försöka föreställa dig det. Och låtsas precis som jag att bilden är ett utslag av kreativitet....
Så.
Det här var min dag igår, hur var din?




















                                                                                                                                                                  

2 kommentarer:

Baronessan sa...

Härlig dag! Särskilt det där med loppis :) Men nu kan jag ju inte skriva vad jag gjorde igår för du skrev ju det här den 30:e och inte kan jag komma ihåg så långt tillbaka. Tog väl tillvara på dagen som den carpediemska människa jag är ;)

Shirouz sa...

Hej Baronessan, ja, en riktigt fin dag var det :)
Och nej, det är ju klart, jag skulle inte minnas heller om jag inte hade skrivit här :D