söndag 1 september 2013

...vari vi funderar på varför jag har fyra vispar men bara en elvisp.

Jo, nu är jag här igen,
har inte så mycket att säga förutom att till min stora förvåning upptäckte jag att göra chokladbiskvier är inte så komplicerat som man kan tro.
Först river man mandelmassa och undviker att riva av sig fingrarna samtidigt.
Det var lite omständligt, eftersom jag gärna lever efter principen "fort" när jag väl gör något, förutom när jag lever efter "manana".

Nåväl, efter rivandet slänger man ner en äggvita. Till min stora förvåning lyckades jag separera ett ägg i två delar, utan att steka det först och sedan dela på det.

Efter det så rör man tills det blir som en deg.
Sedan ska man förfärdiga rundingar av mandelmassedegen. Det går så där om man har principen "fort" men huvudsaken är att man inte ger upp och slänger hela degen på plåten och gör en gigantbiskvi av det hela. 
Fast så kan man också göra om man vill.
Sedan väntar man i tio minuter.

Efter det kommer vi till smörkrämen, den kräver elvisp, ett redskap som jag använder lika ofta som strykjärnet (läs "inte alls") så är du det minsta lik mig så vidtar en frenetisk jakt på strykjärnet.
Ursäkta, jag menar elvispen. 
Den  hittar vi lätt i grytskåpet men sedan hittar vi fyra vispar. En passar utmärkt i elvispen, de två andra verkar påskina att jag haft en annan elvisp en gång i tiden och den fjärde bara jäklas.

Teknisk som man är så vänder man upp och ner på elvispen och ser att det är gängor. Så man måste skruva lite för att få i visparna. Det gör vi.
Och sedan vispar vi så att det står härliga till.
För att sedan dela upp krämen i en bunke som vi häller i lite lakritspulver i och en annan som får två generösa skedar med hallonsylt i.

Sedan ska vi ha en sprits. Det har jag. Många. Tre faktiskt. Som jag använder lika ofta som strykjärnet och elvispen.
Så vi letar lite.
Hittar en och sedan spritsar vi.

Efter det åker kakorna in i kylen och chokladen smälts. 
Och så ska vi doppa.
Och som vi doppar!
Vi doppar kakor och vi doppar fingrar och vi droppar på golv och bord och på oss själva.

Sedan är underverken klara.
Raskt in med dem i kylen för att stelna.
Vi tar och tittar till dem en gång i timmen bara för att se om det stelnas ordentligt.
Det gör det.
Vi bänder loss två från faten och suckar bekymrat när vi inser att chokladen och faten har ingått en öm symbios men tänker också "Den dagen den sorgen när alla ska bändas loss" samt "smörpapper under hade varit en god idé."

Så!
Så enkelt är det!
Och gott blir det. Tro mig. 
Sedan smaskar man i sig dessa små delikata bakverk och funderar lite stillsamt över de fyra visparna man har. 
Och vad mer som kan dölja sig i grytskåpet?
Tänk om jag har en matberedare till och med?


6 kommentarer:

Lippe sa...

Igenkänningsfaktorn är stor! Jag hävdar bestämt att strykning är förspilld kvinnokraft! För övrig kan grytskåp vara som MS-DOS, det är mörkt och läskigt och man vet inte vad saker är till.
Lakritspulver??

Ursula sa...

Hej Ulvstrumpa,
tänk så mkt du och jag ar gemensant - t ex att aldrig använda strykjärnet! Jag släthänger så gott det går, om möjligt på galgar utomhus i lätt blåst...
Men så for man använder kläderna så börjar ju tillskrynkningsprocessen, so why bother...
Min mixerstav hitttade jag häromdagen i helt fel sammanhang, men jag har klarat mig bra utan den i flera månader...
Och elvispen - fel visp till visparna i kökslådan, ja.
Men i värsta fall köper jag "nytt" på Amnesty, till mkt facila priser... : -)

Kalle Byx sa...

Måste jag prova.

Shirouz sa...

Hej Lippe,
japp, absolut förspilld kvinnokraft!
Ha! Som MS-Dos? Underbart uttryckt :D
Lakritspulver är sådant här som man kan köpa från kung Markatta, torkad lakritsrot som man sedan kan slänga på glass eller i bakverk :)

Shirouz sa...

Hej Ursula,
absolut och har det blivit väldigt skrynkligt brukar jag ta med mig klädtyget in in badrummet när jag ändå ska duscha och då hänger det ut sig av sig självt :)
Åh, där sa du en sak, mixerstaven... Jag undrar var min är, antagligen i någon garderob eller i någon låda, antagligen kommer den att dyka upp när jag minst behöver den, som vanligt :)
Jag brukar handla på en lokal secondhandshop här i stan, just nu jagar jag en pepparkvarn, det är inte klokt vad en pepparkvarn kan kosta om man inte passar sig, de nya jag har råkat se har alla varit elektriska och kostat skjortan, en del har till och med haft lyse fram, en sann bakåtsträvare som jag kan ju bara sucka då. Så jakten går vidare på en gammal omodern kvarn. :)

Shirouz sa...

Hej Kalle Byx,
ja, det är helt värt ett kök fullt med choklad överallt :D