onsdag 31 augusti 2011

"Det gäller nog dig med..."

...och sedan blev hon så där tyst igen...
Skulle du kanske säga om du varit med ett tag på den här bloggen.
Hade du varit mina föräldrar skulle du ha sagt "Neej! Nu är hon så där tyst igen, nu håller hon på med något jäkelskap igen!" och så skulle du ha rusat i väg genom rummen för att hitta mig vid den sjusärdeles stora röda lampskärmen som jag precis hade förbättrat genom att trycka dit miljoner små svarta tuschduttar på.

Och så skulle du stå där och inte veta om du skulle skratta eller gråta när jag vänder mig om och säger "Titta, blev det inte fint!?"

Och ja. Det har hänt. Min vilde far visar föredömligt uppträdande genom att fortfarande ha lampan i sin ägo, dock inte i vardagsrummet och ibland när jag kommer in i garderoben med honom i släptåget så suckar han och säger "Herregud, den där lampan... Oj oj oj..."
"Men visst blev den fin!?" strålar jag, lika glad som när jag var barn.
"Jätte...."
"Och det bästa av allt, det finns ingen i hela världen som har en sån!"
"Det gäller nog dig med..." brukar min far muttra medan han skakar på huvudet och motivilligt ler, "Det gäller nog dig med..."

1 kommentar:

Cicki sa...

Jag hoppas din vilde far fattar vilken fin dotter han har.....:-)