onsdag 6 juli 2011

Plats!

Jag hade en gång en katt som åt upp en sådan där "tass" som ska sitta under stolsben för att inte göra märken i golvet.
Det blev iltransport till veterinärsjukhuset och operation av honom och vi visste inte om han skulle klara sig.
När de äntligen ringde från sjukhuset sa de "Han är arg, vi kan knappt öppna buren..."
"Jaha, är det bra?"
"Ja, det är jättebra!" sa tjejen jag pratade med och fortsatte med att det alltid är ett gott tecken när de ilsknar till.
Min katt klarade sig, kom hem rakad på magen och bakbenen, en liten kämpe som knappt kunde stå på tassarna men så han spann. Delvis av smärta och delvis av glädjen att få komma hem, tänker jag.

Äldsta vännen är på väg hem nu, i det senaste sms'et trumpetade hon att hon nu bara hade ett hål i ryggen och skullle komma hem och gnälla på allt och alla.
Det låter väldigt bra, tycker jag.

Själv så är jag smått stressad. Det kan ingen tro som ser mig sitta här och vifta med tårna och så lugnt skriver på datorn.
Men, jodå.
Vissa saker ska fixas och donas med och någonstans börjar det att kicka in att det snart är dags att träffa min syster.
Eventuellt mina kusiner och moster också.

Du vet ju, att jag är ingen speciellt släktkär person, de släktingar som jag inte tycker om och har kunnat göra mig av med, har jag gjort så med.
En är tyvärr kvar och har som vi redan konstaterat den märkliga förmågan att få mig att tända till och bli fly förbannad bara jag ser skuggan av henne.
Härom dagen gjorde jag just det och tyvärr måste jag medge att jag morrade tyst inombords och sa till mig själv "Plats, Ulvstrumpa, plats!"
Lyckligtvis vände hon sig inte om utan fortsatte framåt gatan för att troligen förmörka någon annan stackares liv.
Hela himlen och gatorna omkring mig drog en lättnadens suck när hon försvunnit runt hörnet och fåglarna började våga sjunga igen.

Det är det där med hänsyn, vet du. Att man måste hålla igen för att det finns någon annan som blir lidande om man beslutar sig för att ta bladet från munnen.
Så det är mitt ledord när jag ser henne.
"Hänsyn!" mumlar jag som ett mantra.
Och "Plats Ulvstrumpa, plats!"

14 kommentarer:

Märta sa...

Hänsyn är alltid trevligt. Att bemästra sig och försöka att alltid vara den större människan är också bra.
Fast ibland är det nog bra att göra som katten. Fräsa till. Och sedan spinna av förnöjsamhet. Vare sig man ätit upp en möbeltass eller bara glömt att sitta plats. :)

Moster Ma sa...

Starkt!
Sig själv är svårast att få "pli" på!

Baronessan sa...

Jag blir aldrig klok på sådana människor. Som bara går omkring som en irriterande klump för oss andra genom livet. Vet dom inte om hur dom är eller skiter dom i det?

AprilSus sa...

Vad skönt att din vän är på bättringsvägen nu och ska få komma hem. Gissar att hennes "gnällande" är efterlängtat. :)

Jag får som en inre film uppspelat i mitt huvud när du går där längst vägen och ser en mindre efterlängtad släkting. Kan riktigt känna din lättnad när hon försvann runt hörnet.

Ha det så gött och kramis.

Lippe sa...

Söta och roliga är dom katterna men inte så smarta!!
Har man hål i ryggen så har man några "fri-gnäll" till sin förmån och släktingar kan vara ett gissel - eller inte :)

Kalle Byx sa...

Svårt att hålla igen ibland. Säkert inte nyttigt heller.

HelenS sa...

Men varför är det bara vissa som tar ansvar för att visa hänsyn?

Ibland har jag lust att strunta i att visa någon som helst hänsyn, men in the end så hamnar jag där ändå. Men rättvist, det är det inte :/

Shirouz sa...

Hej Märta,
jo, visst är det så, men ack vad det kostar på, det är nästan så att jag får gå hem och bita en kudde men det får väl vara värt det ;)
Och ja, ibland är det så skönt att få fräsa till ordentligt, och sedan njuta av det :)

Shirouz sa...

Hej Moster Ma,
ja, absolut är det så!

Shirouz sa...

Hej Baronessan,
jag vet inte, de borde ju märka det, för i allmänhet är de ju inte omtyckta av speciellt många personer?

Shirouz sa...

Hej April Sus,
ja, det är det verkligen! Det ska bli skönt att höra henne rya och gå an :)

Och ja, herregud vilken lättnad det var när hon försvann, sådan tur har jag inte, men då hade jag det, ha det gott du med, kram!

Shirouz sa...

Hej Lippe,
nej, ibland så saknar de verkligen intelligens, Styre här älskar limrullar så alla sådana får jag gömma undan, även om jag talat om honom för att limpapper definitivt inte ingår i katters normala diet..
Precis, då får man gnälla om inte förr, det tycker jag med.
Och släktingar, ja, de är oftast en histora för sig, på ett eller annat sätt ;)

Shirouz sa...

Hej Kalle Byx,
jag undrar det med, det känns inte nyttigt, men det är lugnast för alla, så man får bita ihop...

Shirouz sa...

Hej Helen S,
ja, jag vete fan, en del går ju i land med att bara plöja på och köra sitt eget race och verkar inte bry sig nämnvärt alls även om de förpestar andras omgivning. Rättvist är det absolut inte.