torsdag 19 maj 2011

Varje flickas dröm...?

För övrigt har vi lite tid innan jag ska se på bröllop.
Jodå, jag är mycket intresserad av det, det är ytterligare en sak jag inte begriper och som du vet, jag älskar saker jag inte förstår.
Så jag tittar på bröllopsprogrammet och hör kvinnor säga att de drömt om att gifta sig sedan de var små.
Och jag är helt fascinerad.
"Det är ju varje flickas dröm" sa en.
Och jag vet ju, att det är en hel del flickors dröm men min har det aldrig varit.

Jag ville bli stor.
Jag ville bestämma själv.
Jag ville ha de kläder jag valt själv.
Och: ha de tuffaste bilarna i sandlådan.
Det hade jag också, min mor dressade upp mig i söta klänningar och rosetter i håret och min vilde far gav mig bilar, lastbilar och grävskopor och jag själv ilade iväg till sandlådan och föste ner mig själv bland grabbarna och lekte och lekte av hjärtans lust.
För att sedan komma hem lycklig och sandig, eller ännu bättre, lycklig och lerig när det hade regnat och vi kunde bygga åar och floder att köra över och inte minst köra i...

Men gifta mig? Nej.. Aldrig.
Just därför är det så intressant att se folk göra det.
Jag minns en tobakslåda min sommarbror hade, på den var det stora svarta dödskallar som han hade ritat ytterst konstfullt och magiska tecken och i mitten stod det "Gift- farligt att vara".
Den gav han till mig som present och där i hade jag mina skatter, fina bokmärken och filmisar och hårspännen med nyckelpigor på.
"Det var ju inte riktigt så det var tänkt..." sa han bekymrat när jag stolt visade vad jag hade i den, och så fortsatte han "du skulle ha häftiga grejer i den, vet du..."
Och jag svarade att det var häftiga grejer och han suckade och sa "typiskt, tjejer.." Fast han log lite också.

Jag har inget emot idén att gifta sig, bara jag själv slipper att vara med om bröllopet, jag vet, att jag låter lite cynisk nu, men de flesta som lovar för tid och evighet har inte alls så lång tid och evighet ändå.
Inte för att de tänkt sig att det ska bli så, det vet jag, men det känns som om jag inte kan lova något som jag inte riktigt tror på.
"Du har aldrig varit riktigt kär!" kanske du säger.
Jodå, säger jag. Det vet jag att jag har.

Och visst tror jag att det finns livslång kärlek, jag har några fina exemplar som jag tänker på ibland, men de hör till fåtalet. Sedan har jag en del avskräckande exempel som honom som jag kallar för Ross, för hans omagnifika sätt att gifta sig i tid och otid...
Men hör du, nu börjar det, vi tittar lite, va?

11 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Det finns säkert digitala bröllop nuförtiden men att gifta sig i tid och otid...Näe, det blir för dyrt.

Lippe sa...

Jag har heller inte drömt om det men om jag hittar någon så skulle jag kunna tänka mej att trolova mej till någon, att lova trohet. Det skulle kunna funka och sedan vill jag ju ha feten!! Fat inte som en bröllopsfest men som en stor fest med mat och dricka och...näe, planerar inte mer, ska ju skaffa en karl först ;)
Jag brukar säga det att jag har aldrig haft någon frisyr i hela mitt liv och aldrig varit förlovad eller gift och det KAN ju ha ett samband!!
Ross!? Asgarvar!! Hahaha..det blir namnet!
Kram igen

Shirouz sa...

Hej Kalle Byx,
jo, cyberbröllop har ju funnits länge, jag har t.o.m. varit på några, synnerligen märklig upplevelse.. Jo, man kan ju tycka att det blir lite utgifter om man ska göra det i tid och otid... :)

Shirouz sa...

Hej Lippe,
ja, det skulle jag med kunna tänka mig att göra, och fest, jaa, absolut!
He he, ja, visst är det ett passande namn? :D

Laila sa...

Min älsklingshäst när jag var 12 - 15 år hette Rozz. Fast med z då'rå..

Jag minns min fina gula taxi med rött tak. Den var ca 10 cm lång och hade fjädrande ljusa gummihjul så man kunde luta i kurvorna! Jag hade sparat den och gav den till min son, när han var i tioårsåldern. Sedan hade den inga fjädringar kvar längre...

Däremot har jag inget minne ALLS om huruvida jag drömde om att gifta mig eller ej! Konstigt egentligen!

Shirouz sa...

Hej Laila,
åh, hm, taxi hade jag nog aldrig någon, men annars hade jag en stor bilsamling som jag var mycket stolt över, minns jag. :)

Gubben sa...

Men nog tittar jag hellre på bilprogram än bröllop. Undrar hur många karlar som tittar på bröllopsprogram? kÄNNER DU NÅN?

Ja, ja! Jag vet att du begriper vart jag är på väg...

Leve skillnaden!

Shirouz sa...

Hej Gubben,
jodå, visst gör jag det :D
Och precis, leve skillnaden!

winnerhorse sa...

Hej Shirouz - jag fattar vad du menar när du kommenterade mitt inlägg om det klockrena uttrycket!
Det satt som en smäck!

ha det så bra, ser fram emot en uppdatering på din blogg snart :)

ika sa...

Jag har aldrig heller haft det där marängbröllopdrömmen. Jag skulle nog enbart känna mig konstig och utstuderad. Och jag älskade också bilar och sandlådor och fick väl höra att det inte var helt "flickigt".

Men jag älskar att gå på bröllop. Och se på bröllop. Och jag gråter massor för jag tycker det är så fiiiiiint!

Shirouz sa...

Hej ika,
ja, jag skulle känna mig utklädd,tror jag.
Jag har bara varit på två än så länge, och de var rackarns fina, och fascinerande är det, det går inte att komma i från :)