söndag 1 maj 2011

Charmtrollskocken och jag...

Förutom att vara otålig och faktiskt i praktiken försöka hindra mig själv från att ge någon en verbal avlusning så har jag också haft det trevligt.

Kia och jag var nere i min barndomsstad i fredags, vi ramlade in på en restaurang och de hade någon spaghettirätt med svamp i.
Jag tycker inte om svamp så att det stör.
Jag är inte en av dem som älgar ut och blir lyrisk över kantareller och bär hem dem och steker dem i stekpannan allt medan jag utstöter höga "Åh så gott" eller "MMMMMMMmmm"!
Jag har inga känslor för svamp alls egentligen, mer än att jag helst petar bort dem om jag själv får bestämma.
Och det får jag nu. För jag är som bekant vuxen.

Så jag tittade och rynkade på ögonbrynen och såg nog ut som en ledsen hund, allt det andra kunde jag med, chili älskar jag, rucola är rucola, inte mycket att säga om det, om man inte är Jamie Oliver som nästan kan gå ner i spagat av att tala om det.
Tomater är också tomater, röda och ibland goda och ibland vill man bara kasta dem i huvudet på den som serverat dem, för att de är så sura (tomaterna alltså) men eftersom det oftast är jag själv som serverar mig själv tomater så brukar jag lägga band på mig själv och nöja mig med ett enkelt "Fy så otäckt."


Så, där stod jag.
Ledsen min och hungrig som en varg.
Kia hade inga problem, hon skulle ha något som jag just nu inte minns. Jo. Räkor och kräftstjärtar.
Jag har vansinnigt svårt för bägge efter att jag läste en bok om vad räkor mumsar på, vad kräftor äter, vet vi ju alla.
(Ja, jag är för jävla petig ibland, jag vet det.)
"Hmm, jag gillar inte svamp..." sa jag.
"Men, sa charmtrollet bakom disken (har jag nämnt att han var snygg?) jag kan ta bort champinjonerna."
"Kan du!?" sa jag.
"Jaa..." sa han dröjande och tittade på mig som om han misstänkte att jag var klent begåvad.

Jag hade kunnat kasta mig bakom disken och dansa runt med charmtrollskocken, men jag lade band på mig, medelålders damer ska inte valsa runt med kockar som är så mycket yngre.
Utan i stället gick jag närmare disken, tog ett djupt andetag och sade "Du förstår, jag kommer från ett ställe där, om man säger; "Kan du ta bort svampen?" så får man till svar "Jamen, det går inte, det kommer ju i samma påse som de andra grönsakerna."

Charmkocken studsade lite och såg nästan chockad ut och så sa han med stolthet "Här har vi bara färska saker!"

Och visst hade de det. Suverän pasta och kaffe och sådana häringa små mandel- och chokladbiscotti till kaffet.
Mumma för ett godistroll som mig!
Dit ska jag åka fler gånger.
Som sagt, kanonmat.
Och ögonfägnad.

7 kommentarer:

Lippe sa...

Ja, man äter ju med ögonen också sägs det ;)

Shirouz sa...

Hej Lippe,
ja, och så sant som det är sagt ;)

Shirouz sa...

Hej Lippe,
ja, och så sant som det är sagt ;)

Mångmamma sa...

Jodå, man ska visst dansa runt med små söta kockar.
Eller så...

Shirouz sa...

Hej Mångmamma,
hmm, då ligger han i farozonen nästa gång jag ramlar in i min barndomsstad :D

Baronessan sa...

Kan vi få adressen. Vi vill alla ha charmkockar som serverar maten. Även om jag gillar svamp. Men han kan ju få plocka bort något annat bara för att.

Shirouz sa...

Hej Baronessan, jajemen (skrev jag här, sen kliade jag mig i huvudet och minns inte vad restaurangen heter... Minnet är bra men kort :)