söndag 28 november 2010

De olika arterna på en julmarknad.

Jag hoppas att jag förstörde nattsömnen för en del med mina undringar,
dock är det ingen som har kommit med något svar än, så jag undrar än...

Men.
Igår var jag på gammeljul på slottet i den lilla staden inte långt härifrån.
Det som förbryllade mig mest var alla korvar.
Det var korv överallt.
Vildsvin och tamsvin och älg och jag vet inte allt...
Däremot var det en klar brist på sådant som jag tycker är livsnödvändigt.
Choklad och marsipangrisar fanns bara på ett ställe.

Och....
Hann jag titta på lite människor, då?
Jo då.
Jag förskanskade mig i öppningen till en mörk gång och kunde ägna mig helhjärtat åt det.
Det roligaste är, att står man i öppningen till en gång, så verkar en del människor tänka "Hmm... Kan man gå in där? Har hon varit där inne? Vad finns det där, månntro?" och så piper de fram och sticker in huvudet i gången, tittar sig omkring, ser att det är rena natta, drar tillbaka huvudet, tittar på mig och går sedan vidare.
Jag kallar dem för "de nyfikna." och kan nog räkna in mig själv till dem.
Man vet ju aldrig, vart en gång tar vägen eller hur det ser ut, innan man sett.

Sedan såg jag också många som jag kallar "lok och vagn".
Vanligtvis är det en dam som är loket, hon banar sig väg fram i slottsgångarna, stannar vid försäljarna, smakar och säger "Hör du, Gösta, kom och smaka på det här!" och vagnen Gösta seglar upp snett bakom, smakar och säger "Hmm..." varvid loket förkunnar "Det här blir bra, det tar vi!" betalar sin korv, eller sill, får den i påse och svänger påsen snett bakom sig så att vagnen kan ta hand om den.
Sedan fortsätter lok och vagn runt i rummen, tills loket slår tvärbroms och säger "Nej, hör du, nu vänder vi!" Och vagnen Gösta som gått i sina egna funderingar törnar in i lokdamen, ryster till lite och säger "Hmm." och vänder på en femöring.
Jag tror att vagnen Gösta skulle vilja befinna sig precis överallt utom just där, i tomteland med sill och korv.
Jag tror att Gösta vill hem och läsa tidningen i lugn och ro.
Men lok och vagn går ihop, det vet vi ju alla, så de tuffar vidare.

Sedan har vi de som "Inte ska ha nåt men ska smaka på allt och avfärda det"
De seglar fram som små vikingaskepp, smakar, fryner och fräser och går vidare medan de pratar om att "Julmarknaden på Skansen, där finns det saker!"
Jag tror att de små vikingaskeppen trots sin motvilja ändå är tämligen mätta när de väl går hemåt. Dock inte belåtna.

Sedan har vi de blyga. De står i utkanten och kommer aldrig fram till smakproven. De vill men de gör det helt enkelt inte. För det är lite jobbigt att tränga sig fram, och sedan, om man provsmakar, och det inte är gott, då känner de sig tvungna att ändå kanske köpa lite, för man fick ju smaka och det är jobbigt att bara gå...
Så de tvekar och tittar och tvekar lite till.
Ända tills de kommer till ett ställe där de vet att de tycker om utbudet. Då handlar de och de handlar rejält. Och kan gå hem, ganska nöjda ändå.

Sedan finns det de som står i öppningar och tittar på folk.
De tittar och tittar och har det gott.

Jag till exempel.
Ända tills jag upptäcker en annan människa, i en annan öppning, som står och tittar på mig.
"Vafalls!?" tänker man då. "Vad står den där människan och glor på? Så ohövligt! Usch!" och så traskar man vidare. Smått påkommen med att titta på någon som tittar tillbaka med samma nyfikna blick...

6 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Tror inte jag ska gå på någon julmarknad. Och om jag gjorde det så skulle jag tillhöra de blyga. Men som sagt. Ingenting för mig.

stella sweden sa...

lufeliga ord om en litt julmarknad...tänker att de människor du beskriver är helt underbart mänskliga trots en "viss" variation av inntelligens men om det funkar så är de inte mindre värda...

- min roll på julmarknaden skulle nog vara denn som trillade runt och utropade åååhhh..seee...tittta!

Shirouz sa...

Hej Kalle Byx,
nej, jag tror att det räcker med en julmarknad för mig, julstämningen finns inte där ändå, den hittar man, hmm, jaa, jag vet inte riktigt var, men inte är det där. Men slottet vi har här i närheten är fint, ett gammalt Vasa-slott, så det var ett plus.

Shirouz sa...

Hej Stella,
och tack, ja, det är det jag gillar med att kolla på människor, det finns precis alla sorter och alla behövs lika mycket för att det ska bli en bra mix :)

Cicki sa...

Sån var jag, som gjorde allt det där. Men nu har jag vuxit upp och blivit förståndig.

Shirouz sa...

Hej Cicki,
det är skönt att vara så vuxna och förståndiga som vi är ;)