torsdag 7 januari 2010

Du och jag, stugan....

Just det, ja.
Det var det med, jag måste ju berätta om torpet...
Det blir ett år till i lilla huset med den stora logen.
Känns härligt.

Jag har varit och tittat till stugan, nu när det varit så förbannat kallt, det står där, uppkäftigt på slätten, det är isiga rutor och snö klänger sig fast lite var det vill, men det står starkt och strongt och trotsigt och sa till mig "Det är bara lite kyla, jag har varit med om värre, det här är inget! Du skulle varit med förr, då jävlar var det kallt. Oroa dig inte för mig, jag klarar mig."

Så jag skottar lite halvhjärtat för att visa att jag bryr mig och stugan säger
"Äsch, låt det vara. Det kommer mer. Men du, i vår så kommer du hit igen, va? Kommer du ihåg förra påsken? När du höll på att ryka ner hela Östergötland? Sicken novis du var, och minns du hur du slog dig gul och blå på händerna när du försökte spänta ved? Vad vi skrattade här, hustomtarna och jag... Inte elakt menat, men du var för rolig att se... Tar du med dig henne, Asta som är så rädd för spindlar? Och Styre som är så kaxig? Vi gillar dem bägge två, vet du.. Och stereon, med all musik... Det har dansats här förr... Hur som helst, du fryser, det kan jag se, vi ses längre fram, nu ska jag bita ihop igen mot kylan."

Och jag hackar tänder och nickar och säger att "I vår kommer jag igen. Det kan ni lita på. Och då ska ni få se hur bra jag är på att göra upp eld. Och spänta stickor och ved. Och så ska vi ha massor med musik. Och fest. Dans kan det också bli tal om. Men nu är det för jävla kallt, så jag drar mig nog nu..."

Stugan blåser lite rimfrost av verandan, nickar och säger "I vår. Då är det bestämt."

12 kommentarer:

Motvalls gubbe sa...

Det där väcker minnen till liv. Dagar då det var kallt som fan och man blev tvungen att klättra upp på taket och släppa ner brinnande papper i skorstenen för att få igång draget i spisen.
Men också minnen av hur varmt och ombonat det kändes efter några timmar när den goa spisvärmen hunnit sprida sig i huset.

Shirouz sa...

Hej Motvalls gubbe,
åh, det har jag inte blivit tvungen till än, men tack för tipset i fall det skulle bli nödvändigt.
Förra året, när jag blev stolt fritorparinna hade jag aldrig tänt eld i vare sig kakelugn eller vedspis och jag lovar dig, dimman var som vid Lützen och jag kunde ses fly ut ur stugan med röken efter mig... Förbannat kallt var det också.

Det är sant, när väl värmen sprider sig så sprider sig också hemtrevnaden, det finns inget som liknar det. I år tror jag mig dock kunna göra upp eld utan att först skapa min egen version av Lützen inomhus, men jag ska inte vara för kaxig, man vet aldrig.

Red sa...

Dina bilder är helt underbara. Jag bara älskar din stil!
Bara så du vet!
Trevlig helg (i stugan)!

Shirouz sa...

Hej Red,
tack och tack detsamma!
Trevlig helg tillbaks :)

stella sweden sa...

- ojaaa minns för länge sedan när mitt x o jag lånade stuga mitt i vintern på Fårö...minns den ljuvliga värmen som spred sig...minns också hur jävla kallt det var på morgonen när brasan slocknat..då fick vi hasa runt i sovsäckar och göra frukost..MEN så gott det var att sitta inkrupen omgärdad av dun och sörpla varmt kaffe!

Laila sa...

Eftersom jag haft så mycket kontakt med Styre den senaste tiden, så kände jag att det var HÖG tid att titta in här också!
Du har en härlig stil som det är en njutning att läsa! :-)

Själv har jag alldeles kommit av mig i mitt bloggande. Facebook börjar ta över mitt liv och jag är inte säker på att jag gillar det. Men det blir väl aldrig för sent för att göra en come-back? Hoppas jag i alla fall.

Shirouz sa...

Hej Stella Sweden,
jaa, vet du, jag sitter här och tänker att det finns nog ingen liknande värme som när den sprider sig i stugan och ingen sådan kyla som när man vaknar upp och det är iskallt både på golvet, i luften och (ännu värre) när man väl kliver ut i köket (där man inte orkat elda alls) och möts av en iskyla som skulle kunna få den barskaste isbjörn att dansa glädjedans.
Man glömmer det inte och kanske är jag lustig, men på något sätt så är kylan mysig också. För man vet att det kommer att bli varmt. (Förhoppningsvis om man inte ägnar sig åt att anlägga en liten Lützen i miniatyr som jag ibland brukar...) :)
Fasen, Fårö, förresten, det låter härligt! Någon gång ska jag åka till Gotland, när det kommit lite närmare fastlandet, ity jag är så sjösjuk av mig. :)

Shirouz sa...

Hej Laila,
Välkommen och tack! Som du nog sett har jag varit över och hälsat på hos dig med, gillar ditt sätt att skriva också, ett rent nöje att läsa :)
Hmm, det här med Facebook, ja, jag har märkt själv att jag tacklat av sedan jag började med det, är inte heller säker på att jag gillar det, när jag upptäcker att jag farmat kor i timmar blir jag lite gramse på mig själv...
Och nej, comeback är aldrig för sent, ser fram mot det!
Styre och Asta Katt hälsar till Matisse och de övriga katterna (är det två eller en till? Inte säker på det...)

Red sa...

Detta facebookande! Jag blir alltmer säker på att det inte är något för mig!

Shirouz sa...

Hej Red,
jag tror att jag börjar luta mot det också mer och mer, det är kul men det stjäl mycket tid från annat, så jag vete fan faktiskt...

Anonym sa...

Apropå brasvärme, uj va vi garva igår! Mendu, jag kan inte komma på VAD vi garva som mest åt - då när du fick kramp i magen? Å glöm inte å kolla efter en tvättbräda nästa gång du är ute å shoppar! /Den numera vuxna Fimpen/
p.s; Elvis lever!

Shirouz sa...

Hej Fimpen,
ja, det var en lyckad kväll, jag kan inte heller komma ihåg vad vi garvade så dant åt. Snacka om kramp i magen, var det inte du som fick mjölksyra i magen också? :D
Ska hålla ögonen öppna för tvättbrädor, då jäklar ska det bli musik så det heter duga här.
Elvis has left the building here, men visst lever han. :)