måndag 14 december 2009

Inte är vi envisa, inte.

Vi är inte envisa min vilde far och jag.
I dag ringde han för att höra hur det var med svinet, ( som han sa, vilket fick mig att morra till litet och säga att "Man kan väl inte kalla sin dotter för svin bara så där!?" varvid han suckade och sa "Jamen, jag menar svinsprutan. Fattarula...."

Men i alla fall.
Fadern har skaffat ny tv.
"Den är riktigt bra," sa han, "vet du vad den heter?"
"Nej?"
"Grundig!"
"Jaha, det har du haft en förut."
"Nej."
"Jo."
"Nehej!"
"Joo!"
"Nääää!"
"Joooo!"

Så där höll vi på ett bra tag, ity vi är som två istadiga åsnor bägge två när vi kommer i gång.
Den östgötska luften ven av "Nääää!" och lika bräkande "Joooo!"

Tills fadern plötsligt blev tyst och sedan sa ganska snabbt och tyst "Jag hade ju en sådan för länge sedan. Den var bra. Hördudu, jag tänkte på skinkan."

Men så lätt slapp han inte undan, jag är som en terrier som fått tag på ett prima fläskben när jag anar att segern är nära så jag sade "Vad sa du, sa du?"
"Jag tänkte på skinkan..."
"Nej, vad sa du innan?"
"Inget?"
"Det där om att du haft en tv förut?"
"Asch. Jaså, det. Jag hade en sådan förr. För länge sedan. Den var bra."
"Sååå? Så jag hade rätt?"

Då suckade min far. Tungt och eftertryckligt.
"Jo. För en gångs skull." och sedan garvade han som en glad grävling efteråt.
Det var tur för honom.

Det ligger i släkten, vi har alltid rätt, även när någon av oss har fel.

4 kommentarer:

Moster Ma sa...

Känns bekant... OCH Du snart kommer ässen!

Shirouz sa...

Hej Moster Ma,
ja, det måste de göra!

Red sa...

Mig veterligen är vi inte släkt - ändå har även jag alltid rätt :)

Shirouz sa...

Hej Red,
det är något märkligt med det där, det är en del av oss som alltid har rätt. Kan vara svårt för omgivningen att smälta,men ack ja... :)