fredag 9 oktober 2009

Hur var det nu man använde en hårborste?

För de som till äventyrs har något emot kraftuttryck så torde det vara läge att vända nu.
Jag är helt jävla slut. Så in i helvete trött att jag kommit förbi tröttheten och mer knallar omkring som en zombie i någon Stephen King-roman.
Hålögd och med håret på ända för jag kan inte klura ut hur hårborsten fungerar, var det skaftet man ska dra genom håret eller hur var det nu igen?
Tandborstningen höll på att ske med frisyrgel i stället för Colgate och kaffet gjordes så starkt att jag nästan fick ont i ögonen av att titta på det.

"Men varför!?" skriker du som är bekymrad läsare, "Vad har hänt!"

"Jo..." säger jag. "Asta Katt hämtades hem på eftermiddagen igår, "Lugn och ro, inga höga hopp och håll koll på kattungen" sa veterinären.
"Heh..." sa jag och tänkte det här lär bli lika enkelt som att såpa pingviner.

Det blev det också.
Asta Katt var lite vinglig och fick vara i sovrummet medan hon vilade.
Sedan öppnade jag dörren.

"Åh! Här kommer hon, polarnas polare, skojkatten, boxbollen!" tänkte Styre, la öronen bakåt och omfamnade henne med både klor och tänder.
"Lugn och ro!" röt jag och lyfte bort Styre.
"Vad fan säger du , människa?" frågade Styre.
"Hon behöver lugn och ro, du får inte slåss med henne!"
"Lugn och ro? Vad är det?"
"Att du låter henne vara?"
"Låta polarnas polare, boxbollen, skojkatten vara? Vad är det för mening med det? Kom igen, Asta Katt så jagar vi varandra!"

Asta fick vara lite längre i sovrummet, hon såg tacksam ut.

Men sedan...
Sedan skulle matte sova.
Försökte först med öppen dörr.
In kommer Styre...
"Hmm. Människa i säng! Red alert!" och så attackerade han för katt och fosterland.
Det var okay. Jag är numera van igen vid att någon biter mig i fötterna, sparkar mig på knäskålarna och får för sig att "Den där grejen mitt i ansiktet på henne, människan, måste vara en gigantisk leksak!"

Så jag uthärdade och led.
Men sedan var det Astas tur, säga vad man vill om Styre, men han fördelar sina gracer.
Därför lyftes Styre ut. Dörren stängdes.

Och hela natten har vi därför lyssnat på Styres tolkningar av "O sole mio", "You're nothing but a
hound dog" och "Jag är en ensam kattunge i haaaalllen".
Den katten kan bli nästa Pavarotti inom kattsläktet.
Tro mig.

Nu är det dock morgon. Jag är vid det här laget så trött att jag känner mig smått upprymd, du vet, som man blir när man sovit för lite och allt verkar smått roligt.
Det är en trevlig omväxling.
Men det ska gå det här med.
En dag i taget och ett kattslagsmål i taget.

16 kommentarer:

Moster Ma sa...

Ja nu minns jag hur det var att vara småbarnsförälder... möjligen blir det lugnare om några år!

Red sa...

"
Och hela natten har vi därför lyssnat på Styres tolkningar av "O sole mio", "You're nothing but a
hound dog" och "Jag är en ensam kattunge i haaaalllen".
"
Jag har bilden helt klar för mig :)
Ha en bra helg och hälsa Styre!

Anonym sa...

Hehe, du får göra som småbarnsmammorna å ta en powernap när ungen sover! Å OM det skulle råka glipa i såret (det gjorde det på min lilla) så har jag såna där tejpstrips som är till sår som du kan få. /Doktor Fimpen/

Shirouz sa...

Hej Moster Ma,
förhoppningsvis blir det lugnare bara om några dagar, hoppas jag. För fy tusan vilken karusell det här varit. (Och varit kan jag äntligen skriva, för bägge två ligger och sover bredvid varandra just nu.)Nu hoppas jag på en lugnare eftermiddag och kväll.

Shirouz sa...

Hej Red,
joo, det sken i genom texten antar jag, hur det var. Ha en bra helg, du med :)

Shirouz sa...

Hej Fimpen,
ja, man får göra så, va? Jättebra med tejpstripen, jag tänker det skulle vara bra om du tittade på såret, ja' ä' ju så jävla blödi' (kommer du ihåg Lars Ekborg eller vem det nu var som sa att man int' fick va' det?) så jag har lite svårt att se på såret. Tittade nyss och tyckte det glipade lite...

Bitten sa...

Finns det något smärtsammare än en ylande katt utanför sovrumsdörren? Möjligen en ylande katt på kudden.

Shirouz sa...

Hej Bitten,
precis, det är märkligt hur mycket ljud det finns i en så liten kattkropp. Han kan både jama som en vanlig katt och när han kommer riktigt i gasen så låter det "waooowwaoooowooowaaaao". Som ett mellanting mellan en siren och en full hejaklacksledare.

hiertha sa...

Såna där småttingar kan verkligen konsten att vara ihärdiga i sina klagomål. Om några långa månader kanske Styre kanske har lugnat ned sig. En aning.

Håll ut, min vän. Håll ut.

:)

Shirouz sa...

Hej Hiertha,
den här morgonen har han levt upp till namnet "Kattungen från helvetet", allt som har synts är fyra par fäktande tassar, en förvånansvärt stor mun med odrägligt mycket tänder och har farit fram som en miniracerbil i lägenheten. Hittills räknar jag till fem lömska attacker på mina fötter, Asta Katt har jag fått stänga in i sovrummet efter att han försökt sparka henne till Korpilombolo och morgonen känns i stort sett som den skriker efter lugn och ro... Men, som sagt, några månader går ju så fort. :)

badgear sa...

Å jag som hittade Kattägarens Kokbok igår på Bälinge IFs loppis. Lycklig som en krokodil sprang jag iväg med boken och ställde mig i ett hörn för att läsa om någon intressant anrättning på katt - och så visade det sig att det var en kokbok för att laga mat åt katter.

Då kände jag mig lurad.

Shirouz sa...

Hej Bad Gear,
åh, jag vet! Jag råkade ut för samma blåsning när jag fick tag på Hundägarens Kokbok! Jag undrar om inte de här båda fallen skulle kunna gå långt hos KO? Det måste ju för sjutton vara falsk marknadsföring!



:)

Baronessan sa...

Min kompis har en sån där nattmarodör - han är snart ett år och än har han inte lugnat sig. Annars har jag ett tips - silvertejp.

Shirouz sa...

Hej Baronessan,
det märkliga är att jag kan inte minnas att andra kattungar varit lika busiga, men det har de ju så klart varit, det är väl bara det att det försvinner i glömskans minne med åren. Igår slog Styre världen med häpnad och sov själv (!) på soffan och kom inte in förrän mitt i natten då ett välvilligt surrande som från hundra humlor väckte mig och där stod han och spann som en minimotor för att sedan lägga sig snällt och sova som en berusad grävling. Dock är jag inte så naiv att jag tror att detta kommer att upprepas varje natt.... :)

Cina sa...

Ojojoj! Fullt fart! Blir full i skratt (f´låt), för du beskriver det så målande att jag riktigt ser kaoset framför mig.
Har nämligen upplevt detsamma med våra katter Baileys och Martini, hög igenkänningsfaktor!

Shirouz sa...

Hej Cina,
jaa, då vet du precis hur det är med två katter som man ska försöka hålla ordning på, det är som en karusell som bara snurrar vildare och vildare. Jag funderar på var kattungar får all energi ifrån, för jag tänker att kunde man lagra den energin så kanske vi hade en reservkälla till el :)