tisdag 16 juni 2009

Hjärtnupen

Jag kom att tänka på ett ord: Hjärtnupen.

Jag kom att tänka på det när jag såg bilden av ett humlebo hos Jord och djur


Jag blir det, när jag ser humlor.
Gärdsgårdar.
Stenmurar byggda för hand någon gång för länge sedan.
Speciellt sådana där stenarna har mossa och stenarna har börjat ramla ur.
Svalor en sommarkväll.
Förgätmigej på en äng.
Syrendoft på kvällen.
Myror som strävar med barr på ryggen.
Hav.
Gamla ekar.
Enar.
Enebackar är ännu mer "hjärtnupnare"...
Grusiga landsvägar.
Och de där gräsen som står som vippor och böjer sig för vinden.
Kor på äng.
Lamm som ligger som ulltussar i en hage.
Katter som hoppar i åkrarna efter skogsmöss.
Till och med skogsmöss gör mig hjärtnupen.
Så små, så söta och så skälvande morrhår och pepparkaksögon...
Fast helst inte inomhus.
Men gärna utomhus.


Naturromantiker, säger Fimpen att jag är.
Hon kan ha rätt.

2 kommentarer:

Cicki sa...

Efter att ha läst dina fem senaste inlägg så är jag fullt övertygad om att Fimpen har rätt. Naturromantiker är nästan lite för lite. Man måste nog förstärka med något mer men just nu kommer jag inte på något. Kanske Fimpen kan hjälpa till.

Shirouz sa...

Hej Cicki,
hmm, naturpassionist kom jag på just nu...
Vi får väl se om Fimpen har något på lager, hon brukar vara bra på att namnge saker och personer. :)