onsdag 15 april 2009

Var och vad....

Bara som en sådan här sak. (Och sedan ska jag sluta tjata. Jag lovar. Men du vet... Jag är som Orsa Kompani och inflikar "Jag kan inte lova något bestämt..." Trots det. Så lovar jag. Som Orsa Kompani...)

Bara att namnge ett kapitel så här "Var jag levde och vad jag levde för."
Smaka på den du....
Var lever du och vad lever du för?

(Och ja. Det är givetvis gamle käre Thoreau... Vem annars?)

4 kommentarer:

Gubben sa...

"Ett" kapitel bara? Rubriken räcker som inramning av ett helt liv...

Shirouz sa...

Hej Gubben,
ja, jag vet! Det var precis det jag menade. Bara ett kapitel i en bok. :)

LordParzifal sa...

T. var det inte han som byggde en Skriet från Vildmarken koja under vilda västern tiden och skrev ner allt han tänkte på i en bok *går och tittar i bokhyllan*

Jo, "Walden"

Jag har hela tiden bott så vid skogsbrynet i en liten by som försöker vara modern men misslyckas ständigt fast chanserna funnits där (antar de gillar skotta snö från elledningar ist f ericsson multikabel de sålde till estland istället, kontenan: de hade bredband tidigare än oss)

Svaret på frågan i en spontan ingivelse är väl, att leva där man föddes (stor utmaning) och att se eftersom...liksom ericsson är ett svensk bolag så har de intressen utomlands, liksom jag, således spelar inte bördsrätten större roll mer än inspiration och fortlevnad där man befinner sig.

Internet var ju till för att alla än var man bodde i världen skulle bli globetrotters i tanken, som bokhyllan var ensam om förr...

Be well,
LPatrikWJ

Shirouz sa...

Hej Lord Parzifal,
jo, visst var det han som gjorde det!
Det är lite märkligt det här med modernt... Min stad vill nog gärna också vara modern, men ändå samtidigt som den alltid har varit... (det är i alla fall så jag uppfattar den, och tänker jag närmare på det så är det inte "min" stad, det är staden jag valt att leva i, men jag vet inte, kanhända min stad är staden jag föddes i eller kanhända en stad jag ännu aldrig bott i. Man vet aldrig. Men den här känns så min som min kan kännas. Det är gott nog.

Det var ett klokt svar. Det får mig att fundera, var man är kanske inte har så stor roll, utan mer vem man är och vad man omger sig med och varför. Jag måste grunna vidare på det.

Jag minns i början när internet var ungt, (kom in på det bara för kommentaren om internet som det var tänkt) när jag ramlade ner i en 3D-värld och mötte folk från andra delar av världen. Jag har fått för mig att det är annorlunda nu, den upptäckarkänslan, hjälpsamheten och nyfikenheten var oslagbar. Å andra sidan chattar jag aldrig numera, så egentligen har jag ingen aning. Jag kanske skulle gå tillbaka till min gamla startpunkt en dag och se om det fortfarande är samma sak. Eller kanske inte.
Hur som helst,
ha det gott!