torsdag 12 februari 2009

Mänsklig tror jag att det kallas?

Igår läste jag det här hos Lokesson: Blunda och gasa på.
Och jag ilsknade till, givetvis. Det är ofrånkomligt.
Sedan började jag fundera på hur jag tänker egentligen...
Som Lokesson säger, lever man som man lär?


Jag lever ganska mycket som jag lär.
Inte för att jag är en bättre människa än någon annan, mitt samvete är lika rymligt som min garderob i vissa avseenden, men när det kommer till miljön så kan jag inte riktigt tillåta mig själv att ta ut för stora svängar.
Jag tänker på svanar, på djur, på försurade sjöar, luft som är så dålig att man måste ha munskydd, på folk som kommer efter mig när jag inte längre finns. Jag är blödig och jag mår dåligt när jag tänker på hur vi misshushållar med naturen.
För att inte nämna hur mycket det hjälper att jag är lat och komplett ointresserad av en hel del saker. Låter det konstigt? Jag ska förklara mig. Var lugn för det... För att inte tala om turen att en del saker jag tycker om också är bra, både för mig och miljön....

Jag kör inte bil, inte på grund av någon moralisk aspekt utan helt enkelt för att de flesta ställen jag ska till kan jag cykla eller gå till. Här kommer också min lathet in, eftersom jag upptäckt att om jag tar apostlahästar eller cykel så får jag samtidigt motion. Utan att tänka på det.
Men. Jag tar gärna taxi från klubben, där fredar jag mitt samvete med att varenda människa vet att man ska inte gå ensam hem sena nätter... Och jag befinner mig nog sjutton i en bil minst två gånger i veckan ändå. Så lite dubbelmoral osar det här, känner jag.

Sedan har vi miljömärkta rengöringsmedel. "Där går jag fri!" tänker jag. Jag kör miljövänligt disk- och tvättmedel, städar med såpa. Men det är ingen uppoffring, jag gillar doften av såpa och jag tycker inte om tanken att jag kör ut en massa miljöovänligt medel i vattnet när jag tvättar eller diskar. Sköljmedel använder jag inte. Dels har vi torktumlare och dels tycker jag inte om dofterna på sköljmedlen. Så det är ingen uppoffring det heller.

"Mat..." tänker jag sedan. För många år sedan, när det var som mest på tapeten med djurhållningen i Sverige och Europa gick det tv-program om hur djuren hade det. Man fick se hur grisar och kor togs av daga.
Jag vet att jag tänkte att "Klarar jag inte att se det här, så ska jag fan heller inte äta kött. Det här är verkligheten." Jag klarade av att se det men jag väljer för det mesta ekologiskt kött. För att det känns bättre.
Helst äter jag fisk, grönsaker eller tofu, bara för att det är gott. Jag väljer gärna närproducerat och ekologiskt.
Kyckling klarar jag inte av att äta. Det jag sett från kycklingfabrikerna kan jag inte förlika mig med. Så det äter jag inte. Det känns inte som en uppoffring det heller.
Ägg kör jag ekologiskt, igen, jag har tur, det finns folk som har höns i min närhet.

Jag sopsorterar. Bara för att jag inte kan med tanken på att vara ett miljösvin. Där kickar alltså mitt samvete in. Jag svär varje meter över tidningskassarna som är tunga som synden, jag sköljer plast- och plåtförpackningar och nu när man kan slänga mjukplast också så har katterna
en underbar ny leksak i plastkassen med mjukplast. Om man slänger in en leksaksråtta så är det himmelriket på jorden, allt enligt mina katter.


Flyger gör jag inte heller. Men enbart för att jag är inte någon glad turist. Jag tycker om att vara där jag är, latheten har varit ovärderlig när det kommer till att undvika att upptäcka nya ställen.
Konsumtion är jag ganska ointresserad av, där har jag hjälp av att det mesta modet som jag ser får mig att hålla med Oscar Wilde som sa något i stil med att "Enda skälet att de ändrar på modet så ofta är för att det är så förbannat fult."
Har man som jag lovat sig själv när man var liten att "När jag blir stor ska jag ha precis vad jag vill!" och sedan upptäcker att det som är trendigt vill man inte ha så är det ingen uppoffring det heller. Det gör det hela enkelt.

Samma sak med möbler och prylar. Det mesta som finns i affärerna vill jag inte ha. Det jag vill ha hittar jag på secondhand eller Tradera.
Här spelar turen in igen. Jag vill inte ha saker eller möbler så ofta.
Därför köper jag inte heller mycket.


Statusprylar har jag aldrig förstått mig på, för mig är det ointressant om någon har den senaste bilen eller senaste platt-tvn eller senaste kläderna. Det handlar ju bara om pengar. Om jag hade pengar skulle jag också kunna köpa det men det skulle inte göra mig intressantare.
Jag menar, låt oss säga att du är en otrevlig typ, du köper en Lamborghini, det enda som händer är att du är en otrevlig typ med en Lamborghini. Därmed är du fortfarande ointressant i mina ögon.

Men jag har en öm punkt. Här firar dubbelmoralen triumfer... Jag som inte behöver, köper, eller vill ha något speciellt mycket...
Det kallas träningsskor.
Visa mig ett par Reebok och jag blir som en kärlekskrank älg som fått syn på en moatjé i storskogen.
Allt vett och sans försvinner ut genom öronen.
Jag vill ha.
Jag måste ha.
Skit samma att det står ett tiotal träningsskor på parad i hatthyllan.
Skit samma att jag bara har ett par fötter.

Jag måste ha. Nu.

Mina fötter skriker "Åh, köp dem! Vi kommer att flyga fram över stock och sten!"
Jag är i det läget absolut inte intresserad av varifrån skorna kommer, vem som gjort dem eller hur långt de har färdats för att komma till affären...
Då vill jag konsumera.
Jag vill falla som en fura i skogen och bära ut skorna i triumf genom dörren och ta på mig dem och älga rakt ut i skogen i några timmar.
Och ja. Visst faller jag. Som en fura.
Älgar ut i skogen.
Materialistiskt lycklig för ett tag. Man är ju inte mer än mänsklig.

19 kommentarer:

LordParzifal sa...

Satt och myste fem sekunder innan jag skrev det här, för jag undrar om det är någon överhuvudtaget som kan slå mig på en sån lista i bloggosfären...

Älskar jänkare, på bild, enda jag haft med motor var en trimmad moppe Zündapp Montana som gick tyst och gjorde 75

Flög en gång till Gotland 1981

annars med båt dit och Åland

tagit flyg längre har endast andra i familjen gjort

Kompost i trädgården

Ätit hälsans kök redan innan det fanns (nästan) 1989, sojakorv och lättlagad färdigmat i form av grönsaksburgare falafel "köttbullar" mm
Quorn är konkurenten och inte samma sak, även om det också är en hyfsad svamp

(När det gäller olika medel, KRAV märket är förresten inte godkänt överallt, det är ett halvbra märke, eftersom de testar sin duglighet själv på Coop
Det ska vara oberoende såsom svanen)

vegetarian med fisk som komplement ibland...

TV spels världen var jag egentligen aldrig fascinerad av när CD Rom vågen kom, men innan, på kulttiden då det var nytt, däremot samlar jag skivor, mindre sedan CD kom men ändå en hel del, och böcker mindre sedan "böcker för män" verkar ha kommit av sig som var så inne ett tag att få gubbsen att läsa ty när man gick på bokrea såg man inte många, jag fann David Baldacci "den nye Koontz" (ligger på samma förlag) under de åren efter millenieskiftet

Filmer ja finns ju nu i behändig billig DVD förpackning
och Adidas har man väl en garderob av båd' klädsel och för fot

Be well,
LPWJ

stella sweden sa...

...åhhh vilken tur att du skrev det sista..om skorna!

;)

Cicki sa...

Alla har vi väl våra mänskliga sidor. Det vet väl alla att även solen har fläckar så även om vi tror oss vara perfekta så är vi inte det. Synd, tycker jag, för jag vill ju gärna vara perfekt.....NOT.....:-)

När det gäller miljön så får vi göra så gott vi kan. Det är ju egentligen rätt enkla saker man kan bidra med. Visserligen har vi bil men vi kör den ytterst sällan. Oftast bara när vi ska handla för där går gränsen för vad våra kroppar klarar av att släpa på. Så en eller två gånger i veckan får vår bil lufta på sig. Ska jag bara ner på stan i ett enkelt ärende så tar jag bussen. Det är enklare så än att leta parkering. Dessutom betydligt billigare eftersom man har pensionärsrabatt.

Sopsorteringen är självklar. Jag sopsorterade redan innan det blev inne att göra det. Jag tjatar på våra ungdomar att de ska sopsortera men det går inte riktigt hem. Ändå är det de som kommer att få större problem med miljön än vad en annan får. Jag höll på att kola vippen när en i bekantskapskretsen svarade att varför skulle hon sopsortera. Det var ju så få ändå som gjorde det. Sådana argument av en vuxen sk mogen person kan få mig att gå i taket.

Här äts det kött. Fast med en uppblandning av vegetariska rätter då och då. Jag bakar själv vilket jag inbillar mig är bra både för miljö och mage. Särskilt magen mår bra av att slippa alla tillsatser.

Konsumtion är inte heller någon last. Inte ens träningsskor....:-) Handlar gärna på loppis och lämnar dit när det rensas i garderob och annat. Gillar idéen med återanvändning. Därför rengör jag även plastpåsar för att återanvända till infrysning och liknande. Handlar all mat i egensydda kassar och räcker inte de till så blir det papperspåsar.

Gud så präktig man är. Skulle däremot gärna ha lite mer pengar. Inte för att bli lyckligare utan för att pengar ger mer frihet. En frihet vi varit utan alldeles för länge.

Cicki sa...

Jag glömde ju bort att redovisa min last. Jag säger bara en sak: TYGER. Det är som en drog, jag vill bara ha mer. Lyckan att hitta ett nytt läckert, perfekt tyg går inte att beskriva. Det känns ända in i hjärteroten. Kan gå och titta och känna på det länge, lycklig över att äga det. Lyssna på vad det talar om för mig hur det vill bli hanterat, kanske en väska, kanske en kudde eller något helt annat fantasifullt. Det är min last och jag får bita ihop stup i kvarten för att inte falla för den lasten alltför ofta. Då skulle vi inte ha någon plats själva här hemma....:-)

Shirouz sa...

Hej Lord Parzifal,
jag tror du har rätt, det är få som slår en sån lista :)

Jänkare ja.. Jag gillar jänkare.
Det är något med överflödet,linjerna, lacken, kromen, kattögon och grillar som glänser så att solen får konkurrens. Jag tycker om ljudet av en V8, det finns få ljud som är lika vackra om vi utesluter musik. Det är något med de där bilarna som får mig så förbålt glad bara jag ser dem, visst är de bensinslukare men jag säger bara det, jag är så förbannat glad att det finns folk som fortfarande vårdar och äger jänkare i vårt land.
Ännu gladare blir jag när de visar upp sig på nostalgikvällarna i en stad inte långt härifrån. De sommarkvällarna, när de står rad vid rad längs parkeringen så går det nästan att lura sig själv att tro att man åkt tidsmaskin.

Det där med Krav visste jag inte, det är bra att veta.
Grönsaksburgare och falafel är jag nog storkonsument av, det är så snabbt och smidigt. Men härom veckan köpte jag något som kallades rödbetsbollar. De var lika goda som att tugga melass inbillar jag mig. Säkerligen var de extremt nyttiga men jag har inte mina smaklökar till det priset.

Hm, David Baldacci har jag aldrig hört talas om, Koontz är en favorit, han och Stephen King är makalösa. Jag vet inte vem jag gillar bäst, men jag tror det är mr King, han har varit med mig sedan tonåren, först i filmväg med Carrie och sedan i bokväg genom åren. Håller på med sagan om det mörka tornet (tror jag de heter) men jag drar ut på det, för jag vill inte riktigt komma till slutet än på länge.

Hm, skivor köper jag inte mycket längre, det blir då och då. Senast idag, slår det mig, när jag fick hem en dubbel med John Cougar. Gamla hjältar dör aldrig.
Filmer är värre, jag håller mig aldrig vaken nu för tiden. För kort attention span eller vad det nu kan vara för fel på mig.

Adidas, sa du? Tänk, det står ett par sådana här också. Jag antar det inte kommer som en överraskning när jag outat min faiblesse för träningsskor... :)
Hur som haver, ha det gott!

Shirouz sa...

Hej Stella Sweden,
jupp, jag vet, jag vill ju inte framstå som helt outhärdlig ;)

Shirouz sa...

Hej Cicki,
he he, ja det är baske mig skönt att man inte strävar efter perfektion, jag blir trött bara jag tänker på hur jobbigt det måste vara. :)

Det här med tanken att "det är så få som sopsorterar så varför skulle de göra det," jag tror den tanken är vanligare än man vill tro.
Jag kan förstå de som säger att dels är det jobbigt att ta sig till återvinningsställena och dels att de ofta är fulla. (Återvinningsställena alltså, inte de återvinningsglada.)
Jag tror kanske fler skulle sopsortera om det fanns fler ställen mer lätttillgängligt. Jag har tur, det är inte långt från mig ner till min men ofta ser det rejält sunkigt ut där nere. Det är glas på marken och i största allmänhet rörigt.

Åh, att baka! Det skulle jag önska att jag gjorde mer också! Jag tror absolut det är bättre för magen och herreminje så gott det är! Det finns en milsvid skillnad mellan hembakat bröd och affärsköpt! Jag borde börja baka, jag med. Baske mig!
Du nämner tygkassar, det borde jag också göra. Ren lättja och dåligt förstånd (höll jag på att skriva och se där, det skrev jag visst...) men jag menar dåligt minne... gör att jag köper plast- och papperskassar i affären. Där kan jag bättra mig definitivt.
Och visst ger pengar en frihet. Det går inte att diskutera bort hur man än önskar att det inte vore så. Absolut.

Härligt att höra att du har en last du med, jag tror man behöver några sådana,det är som du skriver, känslan känns ända in i hjärteroten när man får tag på det man önskar.
För övrigt, jag ser den goda nyheten i min blogroll här, nu ska jag skutta bort och gratulera hos dig! Hurra! :)

Ursula sa...

Man försöker ju vara miljövänlig och etisk så gott man kan, men tyvärr brister det ju ibland. Dock har jag alltid med mig ett par egna tygkassar (köpta på Amnesty) när jag ska handla!

Bloggsvar hos mig: Tänk dig många olika fuchsior som trängs på trappan, och dessutom en rosmarin inom “sniff-avstånd”, likaså en citronverbena (som doftar ljuvligt av citron bara man nuddar den!), och så en kruka med doftande Stargazer-liljor. Och en liten, doftande ros i kruka, som jag lyfter till näsan emellanåt. :-)
Det är nog under mina Trappstunder som jag är mest Närvarande i det Nuvarande, trots alla tankar.

Om du gillar lakrits så tror jag du gillar Pernod… Jag ska skåla norrut, till dig där på Ulvatorpet, och så får du skåla söderut till mig… ;-) Stella sweden hakar oxå på! :-)

Lokesson sa...

Vad är väl ett par träningsskor eller två i det stora hela?
Jag vill absolut kalla skorna för en försumbar post när man i övrigt är så duktig som du.

Vi är också duktiga på att tänka på vad vi köper, att inte konsumera mer än nödvändigt, och att ta hand om avfallet på bästa möjliga sätt.
Däremot är vi ganska miljöboviga på ett annat sätt, och det är tyvärr mycket värre än det där med dina skor.
Vi bor på landet, och det innebär att vart vi än ska så måste vi ta bilen.
Det blir ganska många mil per år med jobb, skola och handlande, även om vi gör vårt bästa för att samordna resorna.
Ett mindre miljövidrigt alternativ ore att bo i ett större samhälle, men jag fixar inte att bo med grannar runt omkring mig och naturen på avstånd.

Anonym sa...

Jag behöver hjälp med en sak. Jag har två riktigt dumma frågor om sopor, men som jag verkligen undrar över på riktigt för man VILL ju värna om miljön. Alltså: 1. Om man använder pappkasse till matinköpen så har man inga påsar att använda till soporna. Är dom soppåsar man köper bättre, alltså miljövänligare? Och 2. Dom sopor som inte sorteras som glas eller papper, ja alltså det som hamnar i blandpåsen, dom bränns väl och blir inte det värme då? - Med vänlig hälsning, Fimpen -

Shirouz sa...

Hej Ursula,
ja, precis, man gör så gott man kan och det är gott nog, att man faktiskt försöker, tycker jag.

Och, ah, det där låter ljuvligt!
Jag måste dock medge att mina kunskaper om fuchsior är i det närmaste obefintliga, däremot rosmarin och citronverbena känner jag till, och en liten ros, det är så jag kan känna doften av dem bara jag blundar.
Var lugn för att jag skålar tillbaka, jag skålar åt både ditt och Stellas håll, en pernod måste baske mig inhandlas. :)

Shirouz sa...

Hej Lokesson,
jag förstår det där till fullo, att inte vilja ha grannar inpå sig och naturen på avstånd. Jag tycker man får ge sig själv den ynnesten, det är man skyldig sig själv.
Jag har ju några grannhus här, men de ligger inte alldeles inpå och så har jag min skog precis utanför här. Det är guld värt.

Shirouz sa...

Hej Fimpen, jädra bra fråga det där, jag har ingen aning om de soppåsar man köper eller de man får i affären är bättre eller sämre, jag tror det går på ett ut, men jag är inte säker.
Hmm, jag tror också det som hamnar i blandpåsen bränns, men där är väl det där med att det inte är bra att det bränns för mycket för miljöns skull, utan det är bra om sådant som kan återvinnas återvinns och det andra hålls ner så mycket det bara går. Så tror jag det är.

Cicki sa...

Såg Fimpens funderingar över plastpåsar. Har för mig att det ska finnas plastpåsliknande påsar gjorda av majsrester som är miljövänliga. Men jag är lite ute och cyklar här så jag är inte säker. I vår kommun som annars är rätt trälig är man faktiskt bra på det här med sopsortering. Vi får gratis avfallspåsar av kommunen. De är av miljövänlig plast. Vi har en grön där vi komposterar och en vid för sopor som inte ingår i återvinningen. Dessa påsar kastar vi i vanliga sopnedkast och sedan sorteras de på sopstationen. De går på band och de gröna skiljs ut och allt annat tror jag går till bränning.

Shirouz sa...

Hej Cicki,
det är ju görbra av kommunen!
Bra att du kunde reda ut plastpås-begreppet också, jag satt och försökte googla här, men jag blev inte klok på hur det var.

Cicki sa...

Det skulle stå att det var en viT påse för övriga sopor. Man kan inte beskylla den för att vara viD eftersom våra sopor hämtas med sopsug så de kan inte vara så stora.

Shirouz sa...

Hej Cicki,
he he, vet du vad jag läste då?
Jag läste att det var en vid för sopor som inte går i återvinningen.
Jag tyckte det lät jättebra, jag. :)

Cicki sa...

Du läste ju rätt. Jag hade skrivit "vid" första gången. Kan inte ens skylla på för mycket vin vid den tidpunkten. Skriver jag fel nu så vet vi vad det beror på. Rostade grönsaker, kyckling och rött vin (förlåt att jag ätit kyckling)....:-)

Shirouz sa...

Hej Cicki,
ja, jäklar, det gjorde jag ju. Nu ser jag det.
Rackarns vet du, det låter gott, själv stekte jag popkorn igår. Mycket intressant smak... ;)