lördag 21 februari 2009

Jag tackar och bockar och bugar och svingar min imaginära cowboyhatt.



Bitten har gett mig två utmärkelser. Saken är ju den att jag blir omåttligt stolt och omåttligt generad när jag hör att någon uppskattar min blogg. Det är förbaskat stort att få någon annan att skratta, jag tänker som så, kan jag göra det, då jäklar är jag nöjd.
Jag skrattar en hel del själv, både åt och med mig själv och med andra, jag vet inte, det kanske märks i mitt sätt att förhålla mig till omvärlden.
Någon sa någon gång att de alltid passar på att ta ut glädjen i förskott, annars blir det ingen. Jag tycker inte riktigt så, men nog tar jag gärna ut glädje i både förskott, undertidenskott och efterskott. Dock ej i ryggskott. Det finns gränser till och med för mig.
Jag är ju av den uppfattningen att för mycket uppskattning kan ingen få. Det piggar alltid upp, det gör en glad och i största allmänhet så förljuvar det dagen. Eller kvällen. Eller natten. Eller morgonen. Eller mittimellan alla dessa tider.
När jag tittar i raden till vänster, med folk jag lagt till så är det enkelt att se att alla ska ha dem. För att ni är ni.
Mänskliga, hjärtliga, fundersamma, smågalna ibland, överkloka och helt finurligt suveränt skrivande så att människan bakom bokstäverna syns mellan raderna.
Så. It's up for grabs till er, varenda en. Ni lyser upp dataskärmen så att den får ett mänskligt sken.
(Och ja. Snart lär den dagen komma när jag har en äkta cowboyhatt att svinga. Jag tänker inte kämpa emot den dagen ett dugg. Cowboyhattar är coolt. Däremot tänker jag inte följa i min manliga ledstjärnas spår när det kommer till cigarr-rökande. Där går gränsen. Tror jag.
Är jag nästan säker på menar jag. Nästan. Jodå.)

6 kommentarer:

Bitten sa...

Jag känner mig så glad och stolt att lilla jag kan förgylla din dag. Du skriver så fint.

Cicki sa...

Du har en utmaning att hämta hos mig.

Förresten, såg du Johan Ulveson i cowboyhatt häromkvällen. Någon som heter Ulveson måste väl passa en ulvstrumpa. Har han dessutom cowboyhatt borde det vara en femetta.....:-)

Shirouz sa...

Hej Bitten,
tack så mycket, jag blir som sagt både stolt och generad och glad som bara den. :) Inte att förglömma, det kommer från någon som själv skriver himla bra.

Shirouz sa...

Hej Cicki,
kul, jag kommer över och tittar vad det månde vara!
Ja, jag såg det, jag säger bara det, en cowboyhatt är aldrig, aldrig fel på någon! :)
Och Ulveson är ett så coolt namn så jag nästan blir grön av avund här... Ulvstrumpa Ulveson låter suveränt när jag tänker på det, men jag misstänker herr Ulveson vill ha sitt namn ifred. Jag får komma på något annat. Ulvstrumpa Vargson kanske? Hmm... ;)

Cicki sa...

Det har jag glömt att berätta för dig. Sambon och jag träffades ju via Aftonbladets chat. Han kallade sig för Varghane 39. Det är klart man faller för en sådan man....:-)

Shirouz sa...

Hej Cicki,
ja, det är ju självklart! :)
Lite sen med utmaningen, men den kommer här så fort saker och ting lugnat ner sig.