söndag 11 januari 2009

... Och gott öl kom.

Igår...
När jag var på klubben ringde Burns i öronen "Och gott öl kom!" ekade orden.
Fullt med folk som ramlade in, gott öl som kom, kaffe, whisky, även om jag lämnade halva whiskyn kvar i glaset när jag åkte hem.

Diskussioner, ständigt dessa diskussioner, det är ibland som att befinna sig vid ett pingpongbord, ord kommer tillbaka som små rekyler och man argumenterar, man garvar, man gestikulerar, man håller med, man håller mot och får en fullständig urblåsning av hjärnan.

Igår diskuterade vi poesi, Lundell, mitt nya liv, Fimpen som har en synnerligen sjuk humor drog fram ett kort med ett gäng män som var uppställda för gruppbild och sa "Kan det finnas någon här som passar månntro?" och log som en räv i mars.
Jag betraktade kortet och såg genast det viktiga i bilden och sa "Fan, är det Skagen bakom dem?" "Nej, jag tror de var i Thailand..." sa hon och uppmuntrade mig att skärskåda dessa män som stod på denna strand.
Jag kontrollerade dem noga och sa sedan, väluppfostrad som jag är "Nej, tack, jag tror det är bra ändå."

Varvid Fimpen hämtade ny luft, och sedan (eftersom hon redan meddelat mig via msn att jag numera skulle tas om hand av henne varannan vecka då vi skulle ner till klubben, varannan vecka skulle jag få "frigå" som hon uttryckte det och ragga av hjärtats lust nere på staden, det kunde till och med tänkas att hon tog sig tid att vara med då också.)
Det värmde mitt frusna hjärta något oerhört men jag blev också bekymrad och skrev "Men när ska jag ha tid med tv-spel då?"

Igår meddelade hon även att hon kunde tänka sig att åka till sommarstaden och gå på den stadens styggeri, varvid jag meddelade att dit kunde hon gå själv, jag följer inte med.
Köttmarknader är sig lika, sedan kvittar det precis var de ligger. Stället blir inte mer frestande för att det råkar ligga vid en sjö. Så är det.

Stugan pratade vi om också, hon var inte odelat entusiastisk, men som vi sa, hon är mer Hollywood, så det kom inte som någon överraskning.
Själv är jag nog mer lantliv så det kan nog bli bra.
Jag tror det.

Damerna ska också bilda band, de börjar i rockskola och jag fick erbjudan att vara manager. Jag funderar fortfarande på det, fick jag som jag ville skulle de bara köra metal och rock, scenen skulle vara dekorerad med rosa fluff och teddybjörnar, trumsetet svart och gitarrerna sådana häringa Flying V, tror jag de heter, själv skulle de uppträda utklädda till gigantiska mumintroll, alla med cowboyhatt på huvudet som har blinkande lampor, i takt givetvis.
Ja, jag skulle nog bli en bra manager...

Men, raskt tillbaka till igår, vid halv tolv fick jag ölstopp som det så vackert heter, bara tanken på att dricka mer kändes lika frestande som att få en yxa i knät. Varken whisky, kaffe, eller vatten eller saft ville jag ha.
Jag ville åka hem, lägga mig på soffan och zappa mellan kanalerna medan jag rafsade katterna på huvudet. Fick skjuts hem med f.d. guben faktiskt.
Det kändes bra, vad mera är så tycker han att en stuga på landet är precis vad jag behöver.

När vi stannade utanför sa han "Det är fest i huset" och jag tittade med bävan upp till högsta våningen där det bor ett technotroll, "Nej, där, på botten..." sa han.
"Aha, okay. Nåväl, han behöver det," sa jag, för på botten bor en yngling som målar tavlor, har svart rock, är mager, har en liten hästsvans och ser allmänt svårmodig ut.
"Han är så tärd, han behöver ha lite roligt." sa jag och hoppade ut.

Grannen hade nog fått lite innanför västen, normalt sett så brukar han nicka med huvudet och se bekymrad ut, men nu när jag skuttade ut på balkongen viftade han med handen som om han var en drunknande båt och jag var en fyr.
Jag semaforerade tillbaka och vi log brett.
Och jag tänkte på den gamla Robert Burns igen.
"Good ale keeps the heart aboon."
Jajemen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hm, nu börjar jag undra om du varit på styggerit nån gång, för det är för livemusiken man går dit å inte precis nåt annat just utan skulle det dyka upp ett span så skulle d vara bara som grädde på moset å lök på laxen s a s. När du gått så fortsatte jag mitt pratkvarnande med att bl a envisas med att mena på att en av damerna som prata om slussningens ädla konst hade en väldigt STOR båt. Nä en liten, sa hon. Men jag GAV mej inte. Sen när vi kom hem så fick jag ju klart för mej att inte vetat vem jag prata med, utan att jag trodde det va en av de andra damerna vi känner. Eller rättare sagt, jag blanda ihop med vicken gubbe hon hörde ihop. Puh! Vakna i dag med "Wake me up when september comes" i huvvet. Det är väl då kontraktet på stugan går ut, eller? /Batman/

Shirouz sa...

Hej Batman,
he he, jag säger som så, jag behöver aldrig varit där för att veta att jag inte gillar det... ;)
Förresten, det här med lök på laxen, eller grädde på moset.
Jag menar, jag tycker det låter synnerligen äckligt med lök på laxen, bredvid, visst om man måste envisas... Och grädde ska vara i moset och inte på.
Eller hur?

Och angående damen med båt, det är mina takter det. Man ska ALDRIG ge sig, även om man har fel. Aldrig... ;)
Jupp, september torde det bli...
Var är du nu förresten? Gått och slaggat igen? Ser dig inte on.
Själv ska jag läsa. Hörs :)