onsdag 7 januari 2009

En del böcker borde aldrig öppnas.

En sak jag märkt är att jag har inte riktigt tålamod just nu.
Igår la jag ifrån mig Lundells kreativa kaos, det var så förbannat mycket elände, och jag tänkte att vad jag behöver är en fin liten dos av chicklit.
Hittade en bok med en författare som sades sälja mer än Marian Keyes och jag tänkte som Arja Saijonmaa "Nu känner jag roligt börjar komma" när jag slog upp boken.

Redan i första raderna så blev jag smått irriterad.
Det är ett förbannat dåligt tecken om en av huvudpersonerna beskrivs med; glansigt kopparrött hår, stora ögon, smärt kropp och fullt upptagen med att klanka ner på :
1. Sin kropp.
2. Sin ålder.
3. Behöver bli övertygad av pojkvännen att hon är fullständigt galopperande mega-snygg.

Jag suckade lite irriterat men vände blad, tänkte att det här kanske var någon form av ironi som gick högt över huvudet på mig och att författaren skulle ta sitt förnuft till fånga.

Oh nej då.
Huvudpersonen hade givetvis en syster som var gudomligt skön, hon var även rik och de hade en mor som var otroligt spänstig och snygg för att vara mor till dem.

Vid det här laget så var jag nog som en eldsprutande drake i synen, "Men herrejävlar, hur kan folk läsa sånt här? Ska det vara kul? Var är humorn?"

Men enveten är jag.
Jag vände blad. Inte fan blev det bättre.
Systrarna kivades på ett sätt som jag förmodar skulle ge den arma läsaren känslan av att "Åh, så vitsiga de är! Åh vilken humor! Åh att de inte förstår att längst inne i deras hjärtan älskar de varandra!"

Sedan gick hjältinnan, eller vad man ska kalla denna människa med fagert hår in i ett arbetsrum, slängde upp fötterna på skrivbordet, (just det, så man skulle känna att här är en riktig rebell!)gnodde sig i ansiktet så mascaran smetades ut (charmigt, charmigt!) tog ur hårnålarna ur sitt lockiga hår och släppte därmed ut sitt hår så det blev ett fullständigt hårsvall. Givetvis såg hon otroligt charmig ut. Det säger ju sig självt...

Det var, kort sagt det värsta dravel jag läst sedan jag råkade lägga mina oskyldiga händer på en bok om en bokcirkel.
Jag slängde faktiskt boken tvärs över sovrummet. Morrade lätt och gick ut och rökte.

Tänkte att "Så lätt var det ju att muntra upp sig själv med lite glad litteratur. Visst, jag känner ingen nostalgikänsla eller några ledsna tankar, jag är ganska ilsken, så visst blev det ett humörbyte...."

Travade tillbaks till köket och pallen där olästa böcker ligger (okay då, det ligger olästa böcker även på en plastbox i hallen. Och i vardagsrummet. Det gör ett hem trevligt tycker jag...) och fick tag i en bok som heter "Mina hemligheter" av Sophie Kinsella, tror jag att hon heter.

Och!
Här var det roligt! Så roligt att jag faktiskt skrattade högt flera gånger!
Skrattade så mycket att Asta Katt blev upprörd och började trava omkring högljutt undrande vad som stod på med matte...

Sedan la jag undan den boken, (man ska suga på karamellerna ibland) och transporterade mig själv in i vardagsrummet till käre gamle Kinky Friedman, jag läser Roadkill också just nu nämligen.
Jag trivs i hans sällskap, och jag läste när han och Rambam diskuterar gamla kärlekshistorier och exfruar (Rambam tror nämligen att några exfruar har lagt ut kontrakt på Willie Nelson (jo, den riktiga Willie.) och när de pratar så säger Kinky ett flertal gånger "Why do you think I live with a cat?"
Jag sänkte boken och sa likadant "Why do you think I live with two cats?"

Käre gamle Kinky, alltid ett ord på vägen...

10 kommentarer:

LordParzifal sa...

ninaninaninannna ninnananinanina ninaninaninnananina ninnananinanina
naninanina

Läs inte den boken men läs gärna den, räkningen kommer sen eller huvudvärken om handlingen är rena bedrövelsen...

ninaninaninannna ninnananinanina ninaninaninnananina ninnananinanina
naninanina

Ja det får räcka för nu, skrev så mycket igår (idag) blandar ihop det...ett tecken på sömndags, heter det så, sovdags perhaps
...to dream

Märks det att jag håller på att lägga upp och redigera dikter.
kanske ska skriva en normal text i bloggen...snart...

Be well,
LPWJ

Shirouz sa...

Hej Lord Parzifal,
japp, huvudvärken som ett brev på posten medan man önskar att man aldrig lagt sina ögon på boken för första gången.
Medan man undrar om de skojar med en när de kallar en bok för en publiksuccé allt medan man själv helst vill mala boken till flis och sedan elda upp den i en kakelugn. Det enda sättet för övrigt att få ut någon som helst tillfredsställelse av en dålig bok.
Men som tur är, det finns böcker och Böcker. Det är som Gump säger "Man vet aldrig vad man får."

Sov gott, själv ska jag ta en vända vid spisen,
ha det gott!

Anonym sa...

När jag kom hem från jobbet i lördags kväll så kom Skip fram i hallen, hoppade upp i famnen på mej å gav mej en KRAM! Oonaah, va gullit. Det är därför man bor med en katt (eller flera), för dom hela tiden gör saker som får hjärtat att smälta :o) Å andra sidan så rev han ner vardagsrumsgardinen i måndags kväll, hehe. Så då blev det balans i universum, om du vet va jag menar ;o /Pepito, AKA Fimpen/

Cicki sa...

Japp, då fick man dagens första skratt till kaffet. Nu klarar man sig ett tag igen.....:-)))

Shirouz sa...

Hej Fimpen,
balans i universum, japp, det är det de skapar, de små djuren. Jag tror även hundar gör det :)
De små pälsklädda monstren här har idag varit fullständigt exemplariska, sovit middag när jag sovit middag, ätit och trivts, inte slagits och inte fört något liv alls. Granen hade de visserligen dekorerat om lite under natten, men det är som det ska vara. :)

Shirouz sa...

Hej Cicki,
hehe, gott att höra! Skratt kan man aldrig få nog av :)

Boktoka sa...

Var det måhända "Byt liv med mig" av Adele Parks?

stella sweden sa...

..haru tappat din skatt U papperslapp du barfotakvinna mitt i live?
...var de första ja tänkte när ja läste U de skriver jag också men ja vet inte vad ja menar...inget illa iaf..DEEE vet ja!

Psssst..min mamma hette Asta!

;)

Shirouz sa...

Hej Boktoka,
nej, men när du nämner den titeln så drar jag mig till minnes att den var också befolkad enbart med människor som var vansinnigt fagra i håret.
Det här var "Inte han!" av Shelia O'Flanagan. Ser du den boken så spring åt andra hållet fortast möjligt.

Shirouz sa...

Hej Stella Sweden,
he he, njae, jag har i alla fall inte satt mig på handlarns trapp än och gråtit så övergivet ;)
Asta är ett fint namn för övrigt :)