tisdag 2 december 2008

Förryckt var det, ja...

Det är märkligt vilka associationer man får av vissa ord...

Det står att dagens ord är "förryckt" och jag tänker omedelbart på Michel de Montaigne, inte för att jag tycker att han var förryckt, men jag kan tänka mig att hans omgivning tänkte det om honom.
Att helt plötsligt säga upp sig från sitt arbete, dra sig tillbaks till sitt torn och börja skriva böcker, böcker som handlade om honom, hans liv och hans tankar, det kan inte ha gått helt obemärkt förbi...

Han kallade dem Essayer, första boken börjar med orden:
Det är jag själv som är ämnet för min bok. Du har ingen som helst anledning att använda din tid på ett så intetsägande och meningslöst ämne. Alltså farväl!" är ju i sig helt oemotståndligt.


Jag funderar, Fimpen och jag diskuterade böcker i helgen, hon frågade om hon skulle läsa något av Piraten och partisk som jag är sa jag att det borde hon absolut. Jag tycker ju att alla borde läsa Piraten, kanske historien om han som flyttade en stenmur genom hela huset, den mannen bar vissa spår av att vara förryckt, det kan man lugnt säga...

Å andra sidan är det svårt att tipsa andra om humor..
Jag kan ju skratta mig sanslös åt bröderna Marx eller den blodtörstiga kaninen i Monty Python, samtidigt som någon annan inte alls förstår den humorn... Jag minns när jag var kanske en tolv, tretton år, hela släkten var församlad och vi tittade på tv, ett skämtprogram, alla skrattade och högst av alla skrattade min ena lilla kusin, hon var kanske sex, sju år...
När programmet var slut och jag reste mig, så följde hon efter mig, drog mig avsides och sa "Duu, jag fattade inte det där programmet..."
"Nehej?"
Hon var tyst en stund och så sa hon, väldigt snabbt och väldigt oroligt "Tror du att jag får humor jag också när jag blir stor?"
"Jaa, det är jag övertygad om!" sa jag.

Inga kommentarer: