måndag 1 september 2008

Nästa gång lämnar jag den hemma. Kanske.

Jag skulle aldrig ha skaffat en cykeldator.
Jag kör numera med huvudet nästan inborrat i den medan jag nogsamt ger akt på km-tal, temperatur, längd, intervaller och så vidare.

Jag är inte bara en fara för andra cyklister, jag är en fara för mig själv.
Även om benen skriker "Men för helvete människa, nu får du väl vända annars lovar vi att inte trampa en meter till" så muttrar cykeldatorfanatikern inom mig "Hm, intressant, om jag tar några kilometer till och börjar från noll och sen pedalar som ett skållat troll, hur fort kan jag åka då?"

Idag när jag lyfte blicken från min ack så kära lilla mojäng var jag helt plötsligt ute på landet, eftersom jag aldrig haft något lokalsinne att tala om så blev det hela helt plötsligt onödigt spännande.
Vilken väg hade jag tagit för att komma hit? Genom allén därborta? Eller åkte jag till höger förut? Vänster? Rakt fram? Var var jag???

Vände cykeln och tog en väg på måfå. Inte fan kände jag igen mig. Man gör inte det om man envisas med att sitta och glo på en mojäng.
Vände och tog en annan väg. Mycket fin natur upptäckte jag, men inte kände jag igen mig.
Vände igen och åkte rakt fram ett tag och har man sett på sjutton, ett kyrktorn jag kände igen!
Stor glädje och ner med huvudet över cykeldatorn igen för att se temperatur och hur långt hemifrån jag var.

Susade med god fart in i stan och sedan tänkte jag att "När det går så här bra så ska jag tråckla mig fram i det där villaområdet som borde vara en genväg hem."

Mycket bra idé. Gubbarna som höll på att jobba med fjärrvärmen i gatorna såg smått undrande ut när de såg mig fara fram och tillbaka längs radhusgatorna. Men det tog inte längre än tre kilometer innan jag hittat till den cykelväg jag faktiskt känner igen.

Nu när jag sitter här, en och en halv mil senare (jag älskar att skriva "mil", det får det att låta så mycket jobbigare än det är...) så funderar jag faktiskt på att lämna cykeldatorn hemma nästa gång.
Men jag vet ju, det lär jag aldrig göra.

4 kommentarer:

Jackan, mitt i lunchen igen... sa...

Åhhhh...

Jag har också en cykeldator inköpt i hastigt mod tillsammans med ny cykel (för en tre år sedan).

Cykeln har jag luftat några gånger till lungornas ve och fasa, men datorn ligger fortfarande fint i en förpackning någonstans...

Låter som man skulle packa upp den. Vill också veta hur många MIL jag kört till o från jobbet sen ;)

Shirouz sa...

Gör det! Det är så förbaskat kul att se och man känner sig extremt duktig när man ser just alla Mil man tillryggalagt. :)
Det enda jag saknar på min vore en liten kaffebryggare med, hade den det också skulle jag bo på cykeln. ;)

Jackan, meta-informerar sa...

Minns (fasiken vad jag minns saker nu helt plötsligt) att en polare hade en metatablettsvattenkokare. Smidig, stor som en större tändsticksask. Fast då blev det kaffe i pulverform men du kanske kan hitta någon, på en antikvitetsrunda eller någon auktion i obygderna :)

Shirouz sa...

Det vore ju suveränt! Har aldrig hört talas om att det finns såna, men var lugn för att jag kommer att titta efter sådana nu när jag är på loppisar och dylikt :)