torsdag 3 juli 2008

Å ena sidan. Eller andra.. Eller en tredje, kanske.

Det är ett rent lyxproblem det här. Inte ens ett problem egentligen.

En vecka på landet i eget majestät.
Bara jag och humlor och sommarblå skymningar (jag är optimist) eller (om jag ska vara pessimist) regn som slår på små rutor medan jag sitter i gungstolen (ja! det finns gungstol!) och tittar på elden (om jag klarar av att tända en vill säga) eller också sitter i kolmörkret (nåja, en lampa ska jag väl klara av att tända) medan jag lyssnar till alla ljud i ett gammalt hus.

Men. Det är en vecka utan ulltossingarna.
Visst klarar de sig utan matte, men det kommer kännas tomt utan katter som klampar fram på golvet eller racar fram i hallen på jakt efter jag vet inte vad.
Ingen gammelkatt som dunkar klockradion upp och ner på mornarna precis som om han var katternas svar på ringaren i Notre Dame.
Ingen Asta Katt som jamar att "öppnar du inte dörren till toaletten inom fem sekunder så vet jag inte vad jag gööör!" och sedan när jag öppnar så kliver hon in, vandrar runt och kräver att bli utsläppt igen meddetsamma. Så där kan hon hålla på en hel morgon, hon är vansinnigt road av det, jag lite mindre road.

Och ingen Asta Katt som hoppar upp bredvid mig när jag ska titta på TV och kräver att jag ska klia magen allt medan hon placerar en bakfot rakt i bildrutan. Det är ytterst få program jag ser nu för tiden utan att de är illustrerade lite extra med nyss nämnda bakfötter. Jag har vant mig. Kommer att kännas konstigt att titta på TV utan kattfötter. Kanske kan jag inte ens se på TV utan vidhängande kattfötter? Det måste jag ju kolla. Om det är så.

Men, en vecka på landet. Inga syrenträd dock men man kan ju inte få allt, säger folk.
Det innebär ju också en vecka när jag kan spela min musik hur högt jag vill. Kanske något som jag borde växt ifrån med min höga ålder, men just det får mig också att längta lite extra. Lite Cohen eller Lundell eller lite gladpop eller varför inte lite Cornelis som mumlar lite trevligt medan jag sitter med våfflor (åh, jag måste ta med våffeljärnet!) med drottningssylt och riktigt starkt kaffe och sedan en liten god middag ihop med en liten Hof och ännu senare lite glass och bär.

Och att lyssna lite mer på fåglarna, det är ju ganska tyst här där jag bor, och visst, jag har skogen precis utanför, men fortfarande så är den inte i knät på mig. Där är det natur direkt utanför dörren. Oslagbart att knalla ut och sätta sig på bänken och dricka kaffe på morgonen och titta när fåglarna badar fågelbad och daggen fortfarande ligger kvar. (Jo, jag är visst uppe så tidigt.)
Jag vet inte varför jag skulle tveka.
Egentligen.

Inga kommentarer: