lördag 14 juni 2008

Nåt galet är det.

Vet numera inte vad jag säger eller gör.
Tackar glatt ja till förfest ikväll med vidhängande raggarfest efteråt.
(Eller ska jag kalla det motorintresserad-ungdom? Lite kul om jag betänker medelåldern på den här stans raggare. Mogen-en-gång-ungdom kanske?)
Säger lika glatt att "Jo, det kan väl tänkas att jag kan följa med för att se bilutställningen tidigare på eftermiddagen."

Jodå.
Det är ju troligt.
Det är ju FOTBOLL!!!

Folk får inte fråga mig saker under den här viktiga perioden i mitt och alla andra ansvarsfulla fotbolls-intresserade människors liv.
Jag säger ju ja till vad som helst.
Varför har jag ingen aning.
Antagligen för att jag nu inte hör folk längre. De surrar lite trivsamt omkring mig och jag svarar lika trivsamt medan jag funderar över fotboll eller inte fotboll.
Enda gången jag är alert är när någon pratar fotboll.
Då jäklar är jag med i matchen.
Annars kan ni i stort sett kläcka ur er vad ni vill och jag kommer att småle och mysa och hålla med er allt medan min hjärna är hundra mil bort.

Skrev ett sms till guben där jag förmanade honom att bada lagom, dricka Hof och kunde givetvis inte lämna ut den viktiga informationen att jag väntar på fotbollen.
Jag kan i andanom se hur han suckade, men visst är det tur att det är fotboll när han förlustar sig i Danmark.


Och, ja, vi ska väl prata lite fotboll när jag ändå är här...
Holland, hörrni... Vaaa?
Fint va? *skiner som en sol*
Jag älskar Holland, bara de ser till att förlora mot Sverige om vi möts.
Och Frankrike, ja, du förstår säkert vilken intressekonflikt det blev för mig.
Skulle jag hålla på Holland? Eller Frankrike? Eller tjoa när bägge lagen gjorde mål?

Nu löste det sig ju ganska bra, jag tjoade för Holland, Asta-katten tjoade med, säga vad man vill, men den katten är solidarisk med sin matte, hon ligger bredvid mig i soffan och så klappar jag hennes mage och blir det mål så ylar jag och hon faller in i ylandet och går en segersväng i soffan innan hon graciös som en hösäck ramlar ihop på rygg igen.
Så kliar jag mage igen tills nästa mål då vi ylar unisont.
Vacker bild av livet här måste jag säga.

Var var jag?
Ja, just det Holland, sedan kom ju Thierrys mål, jag säger bara, Thierry, Thierry.
Underbar man. Jag är säker på att han kommer att spela mer.
Men varför, varför slänger de inte in Vieira? Va?
Är det något jag missat? Ska han bara sitta och ta igen sig på avbytarbänken?
Jag hade för mig att han var frisk igen.
Hm.

Nåja, vi får se i kväll. Hur det blir.
Jag har laddat inför en helkväll. Raggarfesten får ursäkta.
Det är ju fotboll.

Inga kommentarer: