torsdag 29 maj 2008

Jag läser.

Jag läser Henry Miller just nu.
Språket är explosivt och det är tammefan magnifikt.
"Elektriskt blå gryning" skriver han och jag vet hur en sådan ser ut men har inte haft de rätta orden för att beskriva den som just så, men när jag läser det så känner jag att det är helt rätt.
En del gryningar är elektriskt blå.

Kanske du säger att han är oborstad, eller att han väcker anstöt, jag vet, han gjorde ju det förr...
Men du vet, jag har alltid gillat sånt, vill jag ha saker som stryker mig medhårs så tar jag ner en av mina nallebjörnar från hyllan.
Att läsa ska kännas, det ska inte vara något sött och rart som jag sedan lägger ifrån mig med samma känsla som att jag ätit för mycket socker.
Det ska kännas.
Och det känns när jag läser Henry Miller.
Magnifikt.

Inga kommentarer: