torsdag 3 april 2008

Var skulle den få rum?

Sedan gör det ju inte saken lättare att jag lider av en olycklig kärlek som fullständigt river och sliter i mig.

Vi var ju på secondhand igår. Inte för att jag skulle ha något, men...

Kom upp till möbel-avdelningen och där står en liten, knubbig byrå, mörkbrun och med svartsilver-aktiga beslag.
Inte alls min stil men så fulsöt så jag bara ville ta tag i den och krama den.
Hela byrån skrek "Tyck om mig, ta hem mig! Nu!!!"

Och jag suckade "Åååh..."
Guben har ju varit med förr så han vände på huvudet lika snabbt som en kobra och sa sen
"Hmm.."
"Visst är den söt!?"
"Inte speciellt."
"Den är såå söt, den är säkert antik."

Varvid guben vände på den och pekade på dekalen som sa "Mio" och sa
"Så antik var den."

"Men jag tycker om den ändå, den är säkert lite gammal."
"....."
"Skulle du inte tycka om att ha en egen liten byrå med dina egna saker i?"
"Jo... Men var ska du ha den, det finns inte plats. Heh, ska jag säga förresten som köpte ett renoveringsobjekt till nyligen..."

Tystnad medan jag grubblade frenetiskt... Kanske i hallen? Om jag ställer bokhyllan som står där nu i... I... Var fan ska jag ställa bokhyllan? Eller om jag ställer den i sovrummet? Var då i sovrummet? Ovanpå den andra byrån? Eller i köket? Det finns säkert plats någonstans. Det måste finnas. Jag vill ha den. Jag älskar den. Ingen har älskat den lilla byrån som jag. Det är jag säker på.

"Förresten ryms det ju inget i den."
"Joo" pep jag som en förälskad klockarkatt, "du kan ha alla dina strumpor i en låda. Vikta."
"Den går inte ihop med något annat i lägenheten heller."
"Jag vet." (Och ja, inom mig så tänkte jag mig att vi fick möblera om och köpa annat så lilla byrån inte skulle känna sig utanför.)
Men jag sa det inte.

Hur som helst, jag insåg faktist att jag har inte plats.
Men det hindrar mig inte ifrån att tänka på den.

Inga kommentarer: